Sötaste söta

Lilla E hade dambesök häromdagen. De kröp under ett täcke och satte sig i varsin fåtölj och kollade på film. Hand i hand. Myspys! Maken var bara tvungen att ta en bild.


Huvudvärk...

...har jag ikväll igen. Det kom krypande i eftermiddags och ville inte ge sig trots smärre tablettmissbruk. Jag fick ringa återbud till körfesten. Salladen som jag lovat ta med fick maken svänga förbi med hos tjejerna. Hemma låg jag och blundade. Jag tror faktiskt jag ska gå och kolla synen för jag ser knappt! Kanske är det därför jag har ont i huvudet. Möjligen har jag nu blivit så gammal att synen äntligen vänt och håller på att gå från nästan blind till bättre ledsyn. Kanske...

Jag hade sista bussturen före sommaren idag. Nästa är inte förrän i början av september. Och tror ni inte att min värsta mardröm besannades. Jag har undrat om det någonsin skulle hända att jag kom med en buss till ett ställe och de inte väntade oss. Just detta hände idag. Vi skulle börja med lunch, jag blev upphämtad på vanliga stället och så åkte vi till matstället. Där stod kökschefens man och såg förvirrad ut och sa "Kommer ni i dag?". Frun hade råkat ut för en olycka och befann sig på akuten och i den allmänna röran hade de väl missat att bussen skulle komma klockan 13. Där stod vi, jag och en hungrig buss resenärer från Göteborg. Klockan var tio över ett och nästa besök, en mil från stan, var inbokat halv tre. Tjusigt! Blev till att snabbringa nummerupplysningen, be dem sms:a numret till en restaurang på vägen till nästa besöksmål, ringa dit, snällt be dem fixa ett långbord, få på resenärerna igen och åka iväg. Som tur var ordnade det upp sig, vi fick supergod mat och snabb service och gled in på gårdsplanen två minuter i halv tre vid nästa besöksmål. Nån gång ska vara den första.

Jag har upptäckt en ny värld



Jag har fått dille på bönor och kikärter och sånt. Tycker det är supergott! Maken har fått för sig att han är allergisk mot kikärter (för han blev så dålig av det när han var på charterresa för 15 år sen, men vem som helst begriper att det inte var kikärterna han blev dålig av...) Nu är han dock botad. Han har vägrat att äta det i de nio år som jag känt honom men jag smugglade ner mixade kikärter i en röra häromdagen och han överlevde. Tyckte rentav det var riktigt gott. Detsamma tyckte han om matvetesalladen jag gjorde häromdagen.

Nu har jag köpt hem en säck kikärter som ska blötläggas, kokas och frysas enligt konstens alla regler. Köpte tahini också så jag kan göra egen hummus. Jag hittade massor av recept på www.risenta.se så nu drömmer jag om falaffel. Men jag kanske får ta det lite vackert, för äktenskapets skull. Man ska inte utmana ödet.

Undrens tid är inte förbi

Jag har varit på ett 45 minuters step-pass. Minsann! Kommer iväg ungefär var tredje månad vilket innebär att jag alltid kommer den sista gången de kör samma koreografi. Vilket i SIN tur innebär att alla kan allting utom jag. Så jag trasslar in mig i mina ben, flåsar omkring och kliver fel och ramlar av brädan och håller allmänt på att bryta ihjäl mig. Men kul är det! (Det tycker säkert dom andra också, men det kan man väl bjuda på)

- Varför är du så röd i ansiktet? undrade sonen när jag kom hem. Det kan man ju fråga sig.

Nu ska jag dammsuga hemmet. Och sen ska jag baske mig ha ett glas vin.

Stråkkonsert på dagis

Igår var det stråkkonsert på en förskola strax utanför stan. Två fiolkompisar, E och M, går där och skulle spela för sina dagiskompisar och fröknar. Vi blev tillfrågade om vi kunde följa med och eftersom jag var ledig igår gjorde vi slag i saken. De fyra violinisterna spelade ett dussintal stycken, kompis E spelade till och med Idas sommarvisa som solostycke, kompad av mamma C på gitarr! Alla barnen var jätteduktiga och fick sååå mycket applåder. Och lite intresse väckte vi nog bland blivande Suzukielever. En mamma på besök tog med sig anmälningskort hem för att anmäla sin 3,5-åring.


Dags att avlägga examen

Så var det dags för examensprov för "avgångseleverna" på dagis. I slutet av nästa vecka (HJÄLP) slutar dottern på sitt älskade dagis. Jag gråter bara jag tänker på det. Tur att lilleman går kvar ett par år till.

Ikväll var det dags för hajk. Övernattning i vindskydd. Sju små "avgångselever" och två fröknar tågade iväg in i skogen med packning i form av ryggsäck, sovsäck och liggunderlag. Vår lilla höna var en av dem. Undrar om de har somnat än...



Med kompis S.



Hela gänget på väg ut i skogen.

Vilken picknick!



I söndags bar det iväg på picknick. Dottern hade bokat in ridutlykt med en lånad häst och en kompis och dennas pappa så hon kunde inte följa med. Men mamma packade ner resterna från buffén kvällen innan och så åkte sonen, maken och jag med henne och pappa till favoritpicknickstället. Så ljuvligt härligt och gott!

Blomsterbarn

Dottern, lilla E och lilla A var blomsterflickor och blomsterpojke igår. Jag stod på balkongen med kameran. Visst är dom fina!

Lilla E är blomsterpojkeDottern som blomsterflickaLilla A


Mamma och Mu och Kråkan

Igår hade vi besök av Mamma Mu och Kråkan. Mamma Mu promenerade omkring på vår uteplats här på framsidan i sällskap av Kråkan som hade fått på sig solglasögon och såg allmänt tuff ut. Han gapade "Ryck mig i fjädern" åt allt som Mamma Mu föreslog.

Mamma Mu och Kråkan

En timmes rask promenad

Ja, det är faktiskt sant. Ungarna hade somnat, maken påbörjade en telefonkonferens som såg ut att bli lång och vädret var underbart, så vad skulle jag göra när klockan var tio i nio? Bestämde mig för en rask tjugominutare. Men hur det nu var så hittade jag en skogsväg som jag trodde skulle leda ut på en annan väg - vilket den aldrig gjorde. Långt om länge tog den slut, mitt inne i djupa skogen! Eftersom jag är innehavare av Västeuropas sämsta lokalsinne tog jag det säkra före det osäkra och vände och gick hela vägen tillbaka igen. Det var så ljuvligt, skogen var alldeles tyst sånär som på fågelkvittret, solen var fortfarande uppe men på väg ner, det doftade underbart och jag blev så upprymd att jag till och med sprang en bra bit i ren eufori! Och därmed kan väl mitt kraschade knä betraktas som friskt igen.

När jag kom hem bestämde jag mig för att så! Och insåg att jag aldrig köpt de fröer jag tänkt mig till trädgårdslandet. Men dill och sallad blev det. Och några sorters blommor på olika håll. Bättre sent än aldrig. Även om det nästan är juni och klockan var tio på kvällen.

Nu väntar en dusch och min Jeriko-peeling med dödahavssalt och kokosolja. Är jag värd det eller är jag värd det?

Vad gör jag med tiden?

Alltså, är inte detta en tid då man ska lapa sol och ta det lugnt och njuta? Vad gör jag på en dag? Detta gjorde jag idag:

6.30 Klockan ringer. Snoozar.
6.44 Lägger fram kläder till dottern och kommenderar henne att gå upp och klä på sig.
6.45 In i duschen.
6.55 Fixar matsäck till barnens onsdagliga utflykt
7.10 Borstar 40 små tänder
7.18 Lastar in två barn, två fioler, en lunchlåda, två ryggsäckar och min handväska i bilen.
7.32 Lämpar av barn
8.05 In på jobbet
11.50 Slänger i mig lunchen alldeles för fort
12.50 In på makens jobb 15 km från mitt för att hämta hans dator
13.15 Lämnar affischer och nya böcker till bokbordet vid en av kyrkorna
13.55 Parkerar vid dagis. Dags för utvecklingssamtal.
15.30 Fiollektion x 2
16.10 Springer upp till mor och far för att hämta grejer de handlat i Ullared. Barnen erbjuds båttur. Lämnar barnen där.
16.45 Bär ut tre blomsterarrangemang från blomsteraffären till Suzukilärarna
17.15 Kommer hem ensam, utan barn, till en underbar blomstrande solig trädgård. Konstaterar att jag inte hunnit så i trädgårdslandet. Går in och städar köket samt bäddar!!! (jag är inte en vettig människa)
18.15 Diskuterar i telefon med en dagisförälder om avslutningsbryderier
19.00 Förklarar styrelsemötet öppnat på musikskolan
20.30 Hämtar övertrötta barn
20.55 Nattar barn
21.15 Gör kvällsmat och lunchlådor
22.00 Skriver en bidragsansökan för speldag i november och en ansökan för pengar till en bussresa
23.05 Funderar på att sätta på en tvättmaskin. Bestämmer mig för att vänta tills i morgon. Tvätten lär inte gå nånstans.

Avvecklingssamtal och utvecklingssamtal

Idag var det utvecklingssamtal på förskolan. Maken var bortrest alla de datum som var föreslagna så för första gången fick jag åka dit själv. "Fröken" hade gjort en bricka med kladdkaka, två muggar och en kaffetermos och plockat fram barnens pärmar och mappar. De fick sååå mycket beröm.

För tösen var det mer avvecklingssamtal, eller "utskolningssamtal" kallades det tydligen eftersom hon börjar skolan i höst. Känns tragiskt att hon ska lämna det underbara stället, tur att pojken går kvar i två år till. Som vanligt hade "fröken" bara gott att säga. Likaså med pojken - som kan vara rätt sjövild hemma ibland. Jag var lite orolig att jag skulle få höra att han var bökig och stökig. Men icke! Han var så normal så...utvecklas precis som han ska. Han kan inte säga r och s (läspar lite) men de tyckte det räckte att hålla lite koll på det, så kommer det säkert med tiden.
Dottern är extra duktig på att läsa, skriva, rita och leka. Pojken är särskilt bra på att klättra, springa, leka och sjunger väldigt fint! Det var en stolt mamma som åkte därifrån. Det enda "mål" som sattes för sonen var att jobba lite mer med bordsskicket. Och det är klart, det är inte så lätt att äta snyggt med kniv och gaffel när man samtidigt ska försöka sno runt som en propeller på stolen....

Dagens tre

1. Frukost med barnen. Vi kom upp i hyfsat god tid - hade sovmorgon men barnen vaknade ändå. Dottern skulle till skolan och vi åt frukost ihop för en gångs skull.

2. Smoothies i trädgården. Lilleman och jag i varsin solstol, lapandes både smoothies och sol.

3. Promenad och middag med familjen S. Vi gick ner till den nyöppnade restaurangen precis invid sjön. Åt en god middag tillsammans och promenerade sedan uppför backarna hem igen. Så trevligt!

Sommar och smoothies

Härliga sommarsmoothiesSommarpojke i gungaSommarkillen

Min sommarpojke och jag gjorde smoothies när vi hade lämnat dottern och kusinen på musiklekis. Sen slog vi oss ner i trädgården. Underbart!

Kameran är tillbaka!

Några bildbevis blir det inte riktigt än. Men jag har i alla fall fått tillbaka min bästis Nikon. Som har varit hos doktorn i flera veckor nu. Men är tillbaka i skick som ny. Med ett nytt batteri dessutom, som doktorn hade vänligheten att skicka med! Nu ska här fotas.

Sång i kyrkan

Ikväll hade vi musikgudstjänst i en för mig helt ny kyrka, Å och jag. Akustiken var HELT otrolig. Underbart att sjunga där. Och det kom lite hyfsat med folk också. Vi sjöng och spelade tvärflöjt, blockflöjt, piano och trumma. Det gick rätt bra - vi trasslade till några grejer eftersom båda fick hjärnsläpp samtidigt, men jag tror inte att någon märkte nåt. Vi trallade bara på i lite nya stämmor och såg glada ut, haha.

Det var härligt att sjunga folkliga sommarsånger i denna skira grönska och solen skinande in genom kyrkfönstren. Vi avslutade med En vänlig grönska trestämmigt - tog hjälp av kantorn, en körkompis till oss, som förbarmade sig över den lägsta stämman. En tant var helt tårögd. Fast det kanske var för att hon tyckte att det lät bedrövligt, vem vet...

Den här tävlingen är obegriplig

Jag kan leva med Ryssland som vinnare. Även om jag höll på Grekland in i det längsta.

Jag kan stå ut med att Norge tog det nordiska guldet.

Men jag kan baske mig inte acceptera att Sverige fick stryk av en spansk låtsasfigur, lettiska pirater och ett skämt från Bosnien. Hade det inte varit för Danmarks röster på slutet hade även heliumnissen från Frankrike slagit oss. Det är helt sanslöst. Nästa år skickar vi en duo bestående av Filippa Bark och Farbror Frej. Accompanjerade av Björne på mungiga och en rappande Bert Karlsson i ballerinakjol. Då kanske vi har en sportslig chans.

Så har Sverige lämnat sina röster

8 poäng till Island kan jag förstå. En tolva till Norge är väl också kanske begripligt. Men tio poäng till Bosnien??? Vilket skämt? Det finns ju inte ens hopp för vårt eget land... Bläh!

Mina fem favoriter

Här kommer dom, favvisarna. Utan inbördes rangordning:

Sverige, Island, Ukraina, Grekland och Georgien.

And here are the results from my own jury

1 Rumänien. Smäktande och vackert och pampigt så det förslår. Men räcker det? Dessutom känns det som man har hört denna låt femtioelva gånger förut i eurovision-sammanhang de senaste 25 åren. Nja, lite uttjatat faktiskt.

2. Storbritannien. Englands deltagande i denna tilldragelse bevisar bara att en del länder ser tävlingen som ett tillhåll för b-artister. Hur många superlåtar skulle inte England kunna skicka?? De skulle kunna sopa banan med alla andra. Ändå når de ALDRIG ända fram. (Utom när Katrina and the waves var med förstås) I år hade de förvisso en svängig och klatschig låt med en övertänd snubbe i blå kostym med glitterkantband, men, nä, tjatigt är det.

3. Albanien. Kritikerna gillar den inte. Men varför inte? Refrängen sitter som en smäck på nåt vis. Men varför är alla artister så himla förtjusta i den där Carola-fläkten?

4. Tyskland. Låten är rätt bra. Men Tysklands svar på Spice Girls sjunger falskt och det blir tröttsamt. Man har hunnit tröttna efter två minuter.

5. Armenien. Nån sorts rivig korsning mellan Ruslanas "Wild Dance" för några år sen (som vann) och Carolas USA-satsning "Runaway". Tja, funkar riktigt bra. Sångerskan är dock lite väl gapig. Men låten är rökig!

6. Bosnien-Herzegovina. Men jisses. Hur obegripligt kan det bli? Idag kollade dottern och jag på det irländka kalkonbidraget som lyckligtvis inte gick vidare och femåringen utbrast: "Men är det här verkligen på riktigt?". Ja, lite samma känsla får jag här. ÄR han med i tävlingen??

7. Israel. Ballad som växer ju längre låten går på nåt vis. Det började lite tamt men sen tog det sig. Kanske lite väl intetsägande ändå. Ingen het vinnarkandidat precis.

8. Finland. Finsk rårock gick ju bra för två år sen. Så Finland kör på samma tema igen. Jag är inte mycket för metalrock. Men det känns ändå lite uppfriskande bland alla obegripligheter och smäktande ballader och halvnakna fruntimmer. KAN ha goda chanser i omröstningen faktiskt. Dessutom har man en pyro som gjort självaste E-Type grön av avundsjuka.

9. Kroatien. Ja, jag säger då det. Detta får mig att undra om det är dags att införa en övre åldersgräns??? Min pappa hade gjort det bättre. Fast han har ju inte ens fyllt 70. En liten senig gubbe i vit kostym och hatt som hytter med en käpp och gormar i nån sorts rap-stil?? Hade kanske varit innovativt på hemmet en trivselonsdag med kaffe och kanellängd - men här???

10. Polen. Superbra! Ska den nu vara en ballad så gillar jag den här. Mäktigt. Och en URSNYGG klänning. Sångerskan gjorde sitt bästa även om det kanske inte var helt perfekt hela tiden.

11. Island. Yes! Eurodisco fräschar upp den här mossiga tillställningen. "Bäst hittills" tjoade maken just. Jag får nog hålla med. Och nog är det trevligt när det svänger lite. Jag blir glad av den här låten. Hoppas på en topplacering. "Som en äppelkäck E-Type-cover" skriver Markus Larsson i Aftonbladet. Ja, och vad är det för fel på det?

12. Turkiet. Segertippad av somliga och tja, det är väl inget fel på låten egentligen. Men det är lite för skränigt för min smak.

13. Portugal. En dramatisk ung kvinna i lika dramatisk klänning. Nä...sömnpiller.

14. Lettland. Låtskrivaren bakom Lettlands bidrag har producerat min hittills enda "utgivna" cd-skiva. Jojo!!!  Om det nu är något att skryta med. Jag hade lite förhoppningar om denna låt just av den anledningen. Men nu får jag inse att det finns en anledning till att låtskrivaren främst lever på svensexor och möhippor.... Förlåt Jonas. Som för övrigt är supertrevlig. Men dottern tyckte att den här borde vinna!

15. Sverige. Yes. Där satt den! Så låter ett proffs. Charlotte är ursnygg i sitt silverfodral. Synd bara att människan, som är så söt, envisas med att sminka sig så att hon ser ut som en reptil. Kan nån fatta varför?? Mindre smink åt folket. I alla fall vissa. Men hon skötte sig med bravur. Maken är säker på att Sverige vinner ikväll. Och, ja, det skulle inte förvåna mig.

16. Danmark. Känns bekant på något vis. Men tja. Den sitter ju. Bak i skallen så man knappt blir av med den. Jag tycker inte att den är så bra, alldeles för tjatig och tjafsig. Men jag tror den hamnar långt upp i resultatlistan.

17. Georgien. En av mina absoluta favoriter. Låten fångade mig redan i semin. Lite väl marschliknande refräng. Men bra är den. Häftigt med klädbyte från svart till vitt!

18. Ukraina. Ja, låten ÄR bra. Stor risk för att Ukraina vinner igen. Även om jag inte alls gillar Karolinas, förlåt Ani Loraks porriga stil. Men hon är inte så sexig som hon tror, för min man somnade efter fyra takter. Men som sagt, låten är värd topp tre helt klart.

19. Frankrike. Jag har utomordentligt svårt för människor som till varje pris ska utmärka sig. Här kommer en snubbe i en liten bil, infarande på scenen med en badboll under armen. "Drog han i sig helium?" sa maken som vaknat till igen) mitt under framträdandet och då brast det fullständigt för mig. Jag skrattade mig halvt fördärvad åt hela den här komedin. Markus Larsson har gett honom fyra plus. Är han inte nykter när han jobbar????

20. Azerbadjan. Märkliga demoniska "änglar" sjunger nån sorts hemgjord opera. Det blir konstigare och konstigare. Jag undrar: om de har haft nationella tävlingar - hur lät då de andra bidragen??

21. Grekland. Jag brukar gilla Greklands bidrag - så även i år. Popmusik med det där typiskt grekiska i bakgrundskompet och sticket funkar alltid. Och ännu ett kul klädbyte. Topp fem.

22. Spanien. Epilepsiframkallande stroboskopstechno av en knepig spanjor som tydligen inte ens finns på riktigt. Maken blir allt mer övertygad om att bond-Lotta från Hovmantorp vinner hela skiten.

23. Serbien. En snygg ballad. Men på något sätt så blir jag aldrig riktigt tänd på de här smäktande balladerna. De passerar liksom. Även om de är rätt bra. Men de sätter sig inte.

24. Ryssland. En balladversion av Antiques "Die for you" som INTE vann 2001. Men rätt pampigt är det. Fast skrillekillen var kanske lite väl mycket. Och som sagt, det ska mycket till för att jag ska falla helt för en ballad.

25. Norge. Maria ser sådär härligt friskt äppelkäckt norsk ut, trots att hon bytt ut lusekoftan mot en tantig kornblå klänning. Dansstegen hon försöker sig på matchar inte alls klänningen. Men låten är riktigt bra. Fast nja...antingen får man ha hellång sidenklänning och stå still, eller så får man klä sig lite raffigare om man nu ska dansa. Men jag håller ändå lite extra på Norge. Och jag gillar att hon tackade på norska. Ja, vi elsker dette landet.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0