Idag var det utvecklingssamtal på förskolan. Maken var bortrest alla de datum som var föreslagna så för första gången fick jag åka dit själv. "Fröken" hade gjort en bricka med kladdkaka, två muggar och en kaffetermos och plockat fram barnens pärmar och mappar. De fick sååå mycket beröm.

För tösen var det mer avvecklingssamtal, eller "utskolningssamtal" kallades det tydligen eftersom hon börjar skolan i höst. Känns tragiskt att hon ska lämna det underbara stället, tur att pojken går kvar i två år till. Som vanligt hade "fröken" bara gott att säga. Likaså med pojken - som kan vara rätt sjövild hemma ibland. Jag var lite orolig att jag skulle få höra att han var bökig och stökig. Men icke! Han var så normal så...utvecklas precis som han ska. Han kan inte säga r och s (läspar lite) men de tyckte det räckte att hålla lite koll på det, så kommer det säkert med tiden.
Dottern är extra duktig på att läsa, skriva, rita och leka. Pojken är särskilt bra på att klättra, springa, leka och sjunger väldigt fint! Det var en stolt mamma som åkte därifrån. Det enda "mål" som sattes för sonen var att jobba lite mer med bordsskicket. Och det är klart, det är inte så lätt att äta snyggt med kniv och gaffel när man samtidigt ska försöka sno runt som en propeller på stolen....