Vi ska åka till Kalmar. Hela familjen. Har bokat hotell en hel helg. Jag vill sååå gärna åka till Kalmar slott och nu blir det alltså både det och Borgholm samma helg!

I höst händer mer spännande. Mamma och jag ska åka till Prag. Dit har jag också alltid velat åka.

Jag är inte så noga med att handla och handla som en del är. Visst är det kul att köpa något nytt ibland men jag lägger hellre pengar på resa och uppleva saker. Då menar jag kanske inte treveckors charter till Thailand med hela familjen år efter år (har inte ens varit där...) utan verkliga upplevelser, allra helst bortom turistfällorna.

Jag funderade lite över om det var vettigt att lägga i princip alla pengar man får ihop på just resor men så fick jag svar på en bussresa förra veckan. En dam som var med i "min" buss sa till mig när vi satt och drack kaffe tillsammans på ett av besöksmålen, helt apropå ingenting: "Det ska du veta flicka lilla, att det är dom resor du gör nu som du lever på sedan". Hon berättade att hon blev änka för några år sedan och tog sig sällan ut numera, annat än på någon dagsresa inom landet. Men det hon levde på nu, som gammal, det var just alla minnen från det hon hade upplevt, de hon träffat och de kulturer hon mött. Jag tyckte det var svar nog för min del...

En tur till Serholts nya outlet blev det efter jobbet idag. Kul butik! Där fanns det mycket fint. Två ljusstakar med blockljus fick följa med hem till hyllan i sovrummet där det snart ska gå i lite "ruffigt grått". Om de där gardinerna syr sig nån gång... Jaja, nu är åtminstone ljusstakarna på plats.

Den här veckan har vi två musikandakter, Å och jag. Den första var i tisdags kväll i en kyrka i grannförsamlingen. Det var så ROLIGT! Vi trallade på och sjöng och försökte oss till och med på att spela på både tvärflöjt, blockflöjt, piano, gitarr och nyckelharpa. Det var premiär på nyckelharpa (och för Å var det premiär på piano inför åhörare men nån måste ju kompa när jag spelade tvärflöjt!!!). Har man ingen självkritik så har man inte. Men det var så kul, det var som att vara hemma i vardagsrummet med lite åhörare i soffan på något vis. Vi sa som det var att vi aldrig nånsin har spelat nyckelharpa offentligt förut, men det var liksom helt okej. (Helt rätt blev det förstås inte heller men vi tog oss i alla fall igenom två sånger). Å har en teori kring det här. Hon påstår att när man passerat 30 bryr man sig inte längre. Då kan man kosta på sig att göra saker för att det är kul. Om någon sedan vill lyssna är det ju bara trevligt. Och förmodligen har hon rätt. Jag hade nog inte ställt mig och fuskspelat och lattjat för skojs skull i en kyrka när jag var 22. Då var liksom ambitionerna mycket högre.

Igår kväll var vi på trumlektion. Å hade fixat fram en trumlärare som skulle försöka lära oss att spela lite. Det var minsann inte det lättaste. Ojojoj. Det såg ju så superlätt när han spelade, han kunde göra vad som helst med vilken trumma som helst (han hade några stycken, om man säger så, från världens alla länder). Där KAN vi inte ha några höga ambitioner för det tar flera hundra år innan jag blir trummis. Men kan man lära sig något litet är det väl bra.

Det är så rofyllt på tomten i Köpmannebro. Svärföräldrarna har gjort i ordning en gammal industritomt, röjt upp, ställt dit sin husvagn och byggt dass, flera uteplatser, grillplatser, fixat badstege, byggt (!) en stor flotte och två båtar m.m. Den ena lilla ekan gjorde farfar till barnen i julklapp. Nu har han gjort en större till dem själva. Och så har de en stor "färja" som de fraktar ut grejer till ön på, bland annat husvagnen. Några bilder från helgen:

Jag tänker på det här med årstider. Det är väl bra att vi lever i en del av världen där vi faktiskt har årstider. Nu har de kanske varit lite märkliga de senaste åren, men vi har ändå vår, sommar, höst och vinter. Jag gillar alla fyra. Sommaren är kanske allra bäst, men alla fyra har de sina goda sidor.

Sommaren är härlig. Långa ljusa kvällar, grilldoft i kvarteret och fräkniga lovlediga barn med plåstriga sommarknän.

Men nu börjar jag se fram emot hösten. Att sätta ut lyktorna igen, bunkra upp med värmeljus och blockljus. Höstmys i soffan, en filt, massor av tända ljus och en kopp nybryggt kaffe.

Och så är jag en sådan där riktig jul- och adventsmänniska. Jag älskar julen! Mest älskar jag kanske väntan på den. Första advent är en speciell dag på många sätt. Inte bara för att det är en underbar kyrkhelg med körsång, massor av förväntansfulla människor och ljuständning. Vi har ett eget adventsbarn i familjen. Vårt första barn föddes just första advent. Ordet advent - ankomst - i vår familj har därmed fått en ännu större betydelse! Vi kom in till förlossningen på natten, precis när personalen plockat fram och tänt ljusstakarna i fönstren. Gissa om det väcker minnen till liv med tända adventsljusstakar! När första ljuset tänds firar vi inte bara i kyrkan - vi har en alldeles egen ankomst att fira också!

Men vintern tröttnar jag på fram i februari. När sportlovet är över ser jag fram emot våren. Och snart knoppas det, snö smälter, det blir ett märkligt och härligt ljus. Påsk firar vi med buller och bång och sedan går det FORT!

Sedan är det plötsligt sommar igen. Den blomstertid nu kommer. Skolavslutning, semesterplaner, ledighet och bad i havet. Ett år går sååå fort.

Så var barnen ivägskickade en vecka på egen semester igen - denna gång hos farmor och farfar i Dalsland. Vi var där i helgen och lämnade dem. Bilder kommer när jag kör över dem från kameran och har rätt dator...

Hemma är det fullt upp. I morse var jag på vanliga jobbet några timmar, sedan åkte jag till medeltidsborgen. När jag kom hem hade maken brutit upp hallgolvet. Själv ställde jag mig och bakade bullar till kyrkans cafévagn och en kladdkaka med kaffe och marshmallows till vår frys. Och sedan bidde det liksom kvällen...

I morgon sjunger Å och jag på en musikandakt. Kul! Och så har vi anmält oss till en folklig sång-kurs i Linköping i augusti. Det ska bli SÅÅ roligt!

Mycket jobb är det nu. Den här veckan har jag jobbat hela dagarna, varje dag. Lite märkligt när det är semester. Men det är tre dagar i medeltidsborgen och två heldagsturer med buss den här veckan.

Maken hämtade mig vid bussen när jag kom tillbaka till stan idag. Så besökte vi den nyöppnade delibutiken. Det var andra gången den här veckan som maken var där. Häromdagen köpte han deras hemlagade pesto. Idag blev det tre ostar och en blåbärs- och chokladmarmelad (!) som dottern tjatade till sig och som tydligen skulle vara oslagbar tillsammans med ost. Den där butiken leder oss rakt i fördärvet...

Idag åkte vi till Borås Djurpark med kompisar som vi träffade i Österrike. Hela världen hade tydligen bestämt sig för att åka till just den djurparken idag men när vi väl kom in så märktes inte så mycket av allt folk. Det blev många bilder. Här är några av dem.

Så var den färdigrenoverad - vår lekstuga. Golvet har bytts ut, väggarna likaså. Så har vi tapetserat och satt lister och fixat och donat. Ikväll möblerades den och invigdes! Barnen är jättenöjda. Och jag också, faktiskt. Vi ville ha en "glad" lekstuga. Och det tycker jag att vi fick!

Barnen tog med sig sex minigrodor hem från skogen och satte igång att bygga någon sorts bo till dem. Lyckligtvis (för dem) tog de sig genast ur sitt nya hus och begav sig iväg. Barnen kom snabbt över detta, även om maken fick förklara att det inte riktigt är meningen att grodor ska hålla till en plastbunke med ett burklock vatten som "sjö" och några blad från trädgården.

Vi kom hem igen ikväll och fick för oss att genast åka till skogen och plocka bär. Blåbär blev det! Och när vi kom hem och jag hade rensat så plockade jag vinbär i trädgården. Härligt med bär i frysen till höstens alla goda pajer och muffins och smoothies! Med glädje noterar jag också att både äppelträdet och plommonträdet bär rejält med frukt!

Lilleman hade beställt hamburgare till sitt kalas. Vi tänkte att vi skulle ha lite annat plock också och på något sätt så blev det liksom en texmexbuffé. Gott var det. Jag vet att en del bloggbesökare har användning för recepten här så jag skriver ner dem även denna gång. Den här buffén räcker till ca åtta personer och kostade knappt 500 kronor att laga. Det tog mig och maken ca 45 minuter att fixa fram.

Hamburgare
800 gram nötfärs
1 dl vatten
2 buljongtärningar
1 msk barbecue-grillkrydda
1 äggula
1 msk olivolja

Koka upp vattnet med buljong och kryddor. Häll över färsen och tillsätt äggulan och oljan. Blanda samman och forma tio hamburgare. Stek i stekpanna. Servera med skivad lök och skivad tomat och såserna samt hamburgerbröd.


Tacokyckling
600 gram kycklingfilé
50 gram smör
1 msk pressad limesaft
salt
1 tsk sambal oelek
2 dl nachochips som krossas

Smält smöret och tillsätt limesaft, salt och sambal. Skär kycklingfilén i stora bitar (4-5 per filé). Doppa i smöret och vänd i nachokrosset. Stek i ugnen, 200 grader ca 15-20 minuter.

Pastasallad
500 gram pasta
1 paket bacon
5-6 soltorkade tomater i olja
En burk fetaost i olja
250 gram pärltomater
250 gram gula körsbärstomater
1 påse blandsallad

Koka pastan och skölj i kallt vatten. Strimla de soltorkade tomaterna. Blanda alltsammans i en stor skål.


Tortillastubbar
1 påse riven texmexost
200 gram rökt skinka
1 tsk sambal oelek
1,5 dl creme fraiche
5 stora tortillabröd

Blanda ingredienserna och bred på bröden. Rulla ihop och lägg på plåt med bakplåtspapper med skarven nedåt. Grädda tio minuter i 200 graders ugn. Låt svalna lite och skär stubbar.

Bönsallad
Blanda en burk bönmix med en burk kikärter.

Såser
Tacosås
Tacosås blandad med creme fraiche
Guacamole (mixa 3 avocado och 2-3 vitlöksklyftor)
Cheddardip (finns på påse att blanda med mjölk och koka upp)

Hur kan det ha gått fem år? Det är ofattbart. Fem år är det sedan Lilleman såg dagens ljus på Varbergs BB. Bråttom har han alltid haft - tre veckor för tidigt kom han och efter en halvtimmes värkarbete var det klart! (Han är fortfarande rätt rask av sig) En liten krabat, som inte kom hem direkt från BB utan tillbringade sin första tid i livet i stugan vid kusten. Av tradition firar vi därför hans födelsedag där. Femte kalaset hölls idag! Med och firade var hans mamma och pappa, storasyster, mormor och morfar och så morbror A och "moster" S - kusinerna var borta på semester med sin mamma och kunde tyvärr inte vara med.

Idag har vi varit på Halmstads Äventyrsland. Det är rätt dyrt att lösa entré men när man väl har gjort det får man åka allt hur mycket som helst. Och det gjorde barnen förstås. Vi stannade ända tills det blev strömavbrott - tur att vi inte satt i pariserhjulet då. Det var det några stackare som gjorde. Det tog en halvtimme innan de lyckades veva ner dem manuellt...




(Klicka för större bild)

Ungarna håller sig framme. Idag kom morfars bekant D förbi i ett ärende - i en röd Merca-cab. Han skulle ner till affären och hämta ett papper och komma tillbaka med det så han undrade om barnen ville åka med. De var förstås inte sena att hoppa i caben.

Vi är i stugan igen och Majsans kompis H har kommit ner till sina morföräldrar. Ikväll kom tjejerna in och frågade om Majsan fick lov att åka med i H:s morfars sportbil, en Triumph. Självklart fick hon det! Så åkte Majsan och H och hennes lillasyster en sväng runt kvarteret. När de kom tillbaka frågade H:s mormor om det var nån liten kille som också kanske ville åka. När jag gick in och frågade Lilleman såg jag bara trampdynorna på hans små fötter - han sprang som en stolle ut ur huset och över vägen och tog plats i bilen.

Vi håller på att renovera lekstugan. Meningen var att barnen skulle få en överraskning när de kom hem från kusten men det var så regnigt på kvällarna att vi inte hann få ordning på skivor, golv, tapeter och lister innan barnen kom hem - vi hade ju bara några timmar efter jobbet på oss varje kväll och då regnade det oftast.

Så när barnen kom hem ville de hjälpa till. Lilleman åtog sig att slipa väggarna. Och det är ju barnens stuga så det är klart att han ska få slipa själv!

Barnen och maken kom till medeltidsborgen igår när jag jobbade. Han hade hämtat barnen vid kusten och tittade in på hemvägen. De gick med mig på en guidning och när jag sedan satt i kassan vid sista guidningen som G tog, så gick de in i hantverksboden. Och kom tillbaka med en present i en liten silverpåse. Det var det här fina halsbandet. De hade tagit alla sina ihopsparade pengar och lånat ytterligare 25 kronor av sin far för att få ihop till presenten. Visst var det gulligt!

Vi var på knutteträff ikväll. Knuttarna i Skyriders skulle nämligen ha gudstjänst i en av mina jobbförsamlingar. Jag åkte direkt från medeltidsborgen och familjen anslöt där. Efter gudstjänsten var det korvgrillning och provturer på bönpallen. Barnen passade förstås på och åkte en sväng. Först ut var Majsan, som tjatade om detta i två timmar innan hon äntligen fick komma upp på pallen. "En miniböna" konstaterade J som körde.



När syrran for iväg på hoj kom Lilleman förstås sättande som skjuten ur en kanon, tätt åtföljd av Lilla I. Så de fick tag på en annan vänlig "biker" och fick varsin tur, de också.

Lilleman har en flickvän. Det säger han själv åtminstone! Han och Lilla I är båda fem år, hon fyllde i veckan och han fyller på torsdag. De har varit ett par i tre och ett halvt år. Lilla I följde med oss till gudstjänsten ikväll. "Det här är min flickvän" sa Lilleman artigt till prästen. "Ja, vi ska gifta oss" sa Lilla I. Varpå prästen såklart erbjöd sina tjänster som vigselförrättare. Men han fick nobben. "Vi har redan bestämt att vi ska ha en annan präst" sa Lilla I.

Mormor har skickat bilder på vad barnen har för sig på sin semester vid havet. Det verkar ju inte gå nån nöd på dem...

Idag efter jobbet åkte jag till sömmerskan och så ritade vi (läs:hon) upp medeltidsklänningen och tog mått (90/60/90 ungefär...) Den kommer att bli SÅÅÅ fin. Linnefärgad "undersärk" och grön "övervästklänning" med lite rostvinröda detaljer. Tjusigt! På tisdag är det dags för en första provning.

Jag försöker undvika kontakt med Försäkringskassan. Och jag har varit ganska förskonad också. Men ibland blir barnen sjuka - det har hänt två gånger per barn sedan november. Har jag fått några vab-pengar? Näää. Tydligen beror detta på att jag är för dum i huvudet för att fatta hur man gör. Jag anmälde vab på webben. Då hade man infört något nytt: man måste skicka intyg från förskola och skola att barnen inte varit där eftersom Försäkringskassan misstror varenda människa i detta land (nu får vi väl skylla oss själva, då det tydligen finns gott om folk som missbrukar förtroendet så det är väl helt okej att de kontrollerar i och för sig).
Hursomhelst så fick jag inga intyg med posten som jag skulle. Efter flera månader, när jag ringt och frågat, anlände intygen. De skrevs på av personalen och skickades in. Sedan gick det inte att begära ersättning (för er som inte är så insatta i vab: man måste alltså först ANMÄLA och sedan BEGÄRA ersättning - det är två helt olika saker). Jag utgick då ifrån, eftersom jag inte är så van vid det nya systemet, att intyget från personalen numera räknades som begäran. Men inga pengar kom.
Jag mailade och frågade. Efter två veckor fick jag svar - "Du måste begära ersättning på hemsidan". Men på hemsidan gick det inte att hitta var man begär denna ersättning. Jag mailade igen. "Du går in på ett annat ställe och väljer si och så..." svarade man efter ytterligare två veckor. Men då hade det gått så lång tid att det halvår man har på sig hade passerat. Så förra veckan ringde jag igen. "Ja, nu går det inte att begära på nätet längre. Jag får göra nya anmälningar åt dig och skicka papper istället". Jag frågade om jag nu måste runt till skola och förskola igen med dessa fyra intyg. Men intygen hade hon på sitt skrivbord så det behövdes inte.
Nu har jag fått en hel bibba från försäkringskassan. Intyg för fyra tillfällen där jag skrivit i namn och telefonnummer till förskola och skola, makens personnummer, fyllt i vilka sjukdomar barnen haft och gått ed på att jag inte har varit på jobbet medan barnen var sjuka (detta trots att detta inbegrep en sjukhusvistelse för dottern där jag låg inne med henne på sjukhuset och det framgår av läkarintyget). Dessutom fick jag fyra NYA intyg för skolan och förskolan att fylla i - men detta skulle jag ju inte behöva så antagligen skickas detta ut per automatik. Ja, jag säger då det.
Nu har jag väl klarat mig utan de där pengarna men jag tänker på alla människor som är helt beroende av dem, som är långtidssjukskrivna eller har långvarigt sjuka barn. Hur överlever de? Men de har kanske å andra sidan lite mer koll på hur de ska göra...


När det gäller dem som fuskar med detta undrar jag bara: hur sjutton bär de sig åt???
Mig kontrollerar de jämt. Eftersom jag jobbar halvtid som anställd och halvtid med egen firma så är jag tydligen urtypen för en fuskare. Därför ringer de ALLTID till jobbet och frågar om jag verkligen varit hemma och om arbetsgivaren verkligen dragit av på lönen. Sedan ringer de till mig och ber mig uppge hur många timmar jag skulle ha jobbat den dagen. "Ja, jag jobbar heltid, det är åtta timmar" säger jag. "Det vet man väl inte, man kan väl jobba mer. Tänk på bönderna till exempel, de jobbar mycket mer än åtta timmar per dag" sa människan en gång. "Ja, du, jag jobbar också rätt mycket mer än åtta timmar per dag ibland, men heltid är väl heltid och 100 procent är väl 100 procent, så inte får jag väl mer pengar för det?" sa jag då. Det resonemanget fattade hon inte. Men som sagt, det är väl jag som är dum i huvudet...

Har ni provat Felix dressing med soltorkad tomat? Inte? Gör det då! Jättegod till sommarens fräscha sallader. Ikväll åt vi den till en sallad på nykokt färskpotatis, grillad kyckling, babyspenat, pärltomater, gurktärningar, avocado och fetaost.

Sista kvällen innan jobb tar vid. I och för sig bara för en vecka, men ändå... Maken och jag lämnade barnen i stugan och är ensamma hemma. Maken lagade middag. Färsk pasta med chorizo och parmesan, olivbröd och hemlagad pesto. Gott!

Vi var på medeltidsdagarna i Varberg en liten sväng i lördags. Där fanns en skojig marknad. Mamman köpte en CD med gamla folkvisor och ett maraccasägg. Dottern och sonen ekiperade sig i medeltida munderingar. Sedan förvandlades de till medeltidsmänniskor som inte kände oss, sa de. Vi fick hjälpa dem över en väg, dock, för de blev alldeles förskräckta när det kom en bil.
- Vi brukar använda hästar när vi ska nånstans, sa medeltidsflickan.
- I vår värld har vi inte såna här odjur, sa medeltidspojken.
Sedan fick vi förklara allting för dem. Det enda de kände igen på vägen hem var väderkvarnarna.

Så här ser den ut, "min" strand, där jag tillbringat varje sommar sedan jag var ett år gammal. Jag har flyttat runt litegrann i mitt liv och har inget så kallat föräldrahem, så den här stranden och föräldrarnas sommarhus är "hemma" för mig. Den har liksom alltid funnits.


Min strand.


Mitt hav.


Och min badpojke.

Jag fick lust att baka. Mamma hade luckor i frysen och ville gärna ha kakor. Men det är ju så varmt att man får passa på under förmiddagen innan solen når köksfönstret. Fyra sorter blev det. Recepten lyder som följer:

Silviakaka

2 ägg
2 dl socker
2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 dl ljummet vatten

Glasyr:
100 g smör
1 dl socker
1 äggula
1 tsk vaniljsocker
Kokos

Vispa ägg och socker och rör ner övriga ingredienser. Grädda i 190 gradeer ca 30-35 minuter. Låt kallna.
Koka smör och socker "knäckigt". Lyft från värmen och rör i äggula och vaniljsocker. Slå glasyren varm över den kalla kakan. Strö över rikligt med kokos.

Marängsnitt

35 g socker
100 g smör
150 g vetemjöl
2 äggvitor
2 dl socker
hackad mandel

Kör socker, smör och mjöl i matberedaren. Rulla två längder, lägg på plåt och platta till. Grädda dem ljusgula i 200-225 grader. Vispa äggvitorna till skum. Vänd ner sockret. Bret smeten över längderna och strö över hackad mandel. Grädda ca 5 minuter tills marängen har fin färg. Låt svalna lite och skär i sneda bitar.

Kolakakor
100 g mjukt smör
1 1 dl strösocker
2 2 msk ljus sirap
2.25 2.25 dl vetemjöl
0.5 0.5 tsk bikarbonat
1 1 tsk vaniljsocker
1 1 tsk malen ingefära

Vispa smör, socker och sirap. Blanda övriga ingredienser för sig och rör samman alltihop. Rulla ut degen på bakplåtspapper till två längder. Platta till och "gaffla". Grädda i 175 grader 12-15 minuter. Låt svalna något och skär i sneda snittar.

Nu är det VARMT! Härligt! Vi var på stranden för fjärde dagen i rad och badade förstås i havet som nu har nått den tilltalande temperaturen av 23 grader (och 25 närmare stranden).

Kvällen avslutades trevligt. Mamma och jag åkte till en närbelägen kyrka och lyssnade på folkmusik och visa med Eva Bartholdsson och Greger Siljebo. Superbra som vanligt! Kyrkan var fullsatt förstås - kul att folk begrep sig på att de skulle lämna stranden!

Vi turas om att laga maten här i sommarhuset. Det är väldigt bekvämt. När man ändå lagar, lagar man till många och de flesta måltider får man sätta sig vid dukat bord. Idag var det min tur att fixa lunch. Det blev en god sallad med blandade salladssorter, bulgur, stekt kycklingfilé i bitar, körsbärstomater, sockerärter, vindruvor, smulad fetaost och cashewnötter och till detta en sweet chili-creme.

När jag ändå var igång i köket passade jag på att baka en plåt goda muffins till eftermiddagsfikat.



Recept:
Smält 100 gram smör. Blanda 4 dl mjöl, 2 dl socker, 2 tsk bakpulver, 2 tsk vaniljsocker och 2 msk kakao. Hacka en 100 grams chokladkakao (t.ex Marabou) och blanda ner tillsammans med det smälta smöret, 1,5 dl mjölk och 2 ägg. Häll upp i muffinsformar (ca 10-12 st) och grädda mitt i ugnen i 200 grader, ca 15-20 minuter.

Mormor skulle ha tipspromenad å hamnföreningens vägnar. Berta ville ha glass och hade inga pengar. Vad gör man då? Jo, man tar på sig en söt klänning och tar med sig fiolen till mormors tipspromenad. Jag trodde väl att hon skulle få några enkronor och kanske få ihop till ett par glassar i alla fall. Döm om både mormors och min förvåning när hon efter en timme (med långa pauser) hade fått ihop 184:50. Det var ju lönsamt, det där. Fast det är väl inget att fundera på för egen del. Skulle jag ställa mig där med en fiol skulle det inte bli en krona. Möjligen skulle folk betala mig rätt bra för att jag skulle gå därifrån...