Undrens tid är inte förbi

Jag har varit på ett 45 minuters step-pass. Minsann! Kommer iväg ungefär var tredje månad vilket innebär att jag alltid kommer den sista gången de kör samma koreografi. Vilket i SIN tur innebär att alla kan allting utom jag. Så jag trasslar in mig i mina ben, flåsar omkring och kliver fel och ramlar av brädan och håller allmänt på att bryta ihjäl mig. Men kul är det! (Det tycker säkert dom andra också, men det kan man väl bjuda på)

- Varför är du så röd i ansiktet? undrade sonen när jag kom hem. Det kan man ju fråga sig.

Nu ska jag dammsuga hemmet. Och sen ska jag baske mig ha ett glas vin.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0