Rom dag 3 - pilgrimsvandring mellan vallfartskyrkorna
Denna dag hade vi planerat sedan länge att vi skulle vandra mellan de sju vallfartskyrkorna - Roms fyra påvliga huvudkyrkor och tre till. Där har människor vandrat sedan medeltiden. På 1600-talet skakades liv i den gamla traditionen igen och fortfarande händer det att pilgrimer vandrar denna sträckning, vanligen på långfredagen. Nu var det inte långfredag, men väl fredagen före Domsöndagen så vi tyckte det passade lite bra ändå...
Vi fuskade dock lite. Riktiga pilgrimer går denna sträckning - drygt två mil - barfota. Det gjorde inte vi. Dessutom såg vi ju Peterskyrkan redan från vårt hotell och åkte buss till kyrka nummer två som ligger utanför murarna. Men strunt samma. Sex kyrkor blev det i alla fall längs vår riktiga vandring!
Det hela tog således sin början vid San Sebastiano-kyrkan. Den ligger ute i "katakombområdet", men dessa hoppade vi över denna gång.
Sedan passar det ju väldigt bra att vägen mellan de första kyrkorna heter just "Via delle sette chiese" - De sju kyrkornas väg!
Pilgrimen framför mig knatade på...
Så kom vi till nästa kyrka som verkligen överraskade oss. Detta är San Paulo fuori le mura - Sankt Paulus utanför murarna - som enligt traditionen byggdes på platsen där Paulus begravdes. För några år sedan grävde man fram vad man tror var hans sarkofag, som alltså också finns att beskåda i kyrkan.
Ber om ursäkt för de usla bilderna - för första gången lämnade jag systemkameran hemma och nöjde mig med mobilen och det syns ju, i synnerhet där det var dåligt ljus.
Det här kan man förmoda är Petrus (eftersom han har nycklar i näven...)
Och med tanke på svärdet kan man då anta att detta är Paulus.
Paulus stod även utanför kyrkan, som var gigantisk och otroligt imponerande. Ska man se någon kyrka i Rom utöver Peterskyrkan så är det nog den här vi rekommenderar, faktiskt. Fast det finns ju 900 att välja på i stan så det är egentligen omöjligt att peka ut några få...
Efter Pauluskyrkan skulle vi äta, eftersom det passade bra tidsmässigt och var ungefär fem kilometer att gå till nästa kyrka. Men ack vad vi bedrog oss - när vi hade gått mer än halvvägs och skulle börja se oss om efter ett lunchställe fanns det inte en restaurang att uppbringa på flera kilometer. I ROM?! Hur är det möjligt?!
Det slutade med att vi hade tagit oss ända fram till Roms domkyrka, Lateranbasilikan, San Giovanni in Laterano - alltså helgad åt Johannes Döparen.
Men SEDAN blev det i alla fall lunch!
Maken glad!
Tortillini al ragu var ju inte fel.
Så var det dags för Santa Croce in Gerusalemme - heliga korset i Jerusalem, till vilken Helena (Konstantins mamma) ska ha tagit med sig reliker från det heliga landet.
Trött pilgrim fick vila sig lite medan vi väntade en kvart på att kyrkan skulle öppnas igen efter siestan.
De heliga relikerna.
Och Helena.
På väg till dagens näst sista kyrka passerade vi en kyrkogård.
På väg till dagens näst sista kyrka passerade vi en kyrkogård.
Och strax efter kyrkogården låg kyrkan: San Lorenzo.
Lorenzo själv såg ner på oss...
Det hade hunnit bli mörkt innan vi nådde fram till sista kyrkan, den som också avslutar vandringen på långfredagen. Santa Maria Maggiore.
Dessvärre var det ganska mörkt inne i kyrkan också, varför bilderna blev som de blev...
Efter denna vandring, som blev totalt 1,8 mil, var det skönt att gå hem till hotellet, duscha och sedan gå runt hörnet till en liten genuin italiensk kvarterskrog för en vällagad måltid.
Rom dag 2
Vi hann visst komma hem igen innan jag blev färdigt med bloggandet - det måste betyda att det var en väldigt avkopplande semester!
Den förtjusande Guiglia kom med frukost på sängen varje dag! Bara det gjorde ju resan värd...
Vår andra dag ägnades på Vatikanmuseerna, åtminstone inledningsvis. Nu var det i och för sig inte så mycket folk så här års men det var vi inte helt säkra på i förväg så vi hade förbokat biljetter - något vi verkligen rekommenderar! (Görs här)
Det innebär att man får en voucher mailad till sig som man går med (förbi hela kön som faktiskt fanns där denna dag också, om än inte så lång som mitt under högsäsong) till en särskild kassa för onlinebiljetter, växlar in dem mot "riktiga" och vi fick också ett kvitto på audioguider som vi förbokat samtidigt. Det kan också rekommenderas. Vatikanmuseerna tar minst en dag om man vill se allting (egentligen två...) och går man på en guidad tur (vilket jag ju annars alltid rekommenderar) så måste man ju följa gruppen och guiden hela tiden och snällt finna sig i det som visas. Dessutom gick vi förbi flera guider - de var rätt opersonliga, talade med monoton röst på usel engelska - alltså med så kraftig brytning att det var svårt att fatta vad de sa!
Jag ska väl inte trötta ut er med varenda detalj men här följer några bilder från förmiddagen.
Den kända "kotten"- cortile de la pigna.
Och kotten lite längre ifrån...
Och Arnaldo Pomodoros roterande bronsskulptur.
Sedan följer sal...
...efter sal...
...efter skulptur...
...efter skulptur...
...efter sal...
...efter sal...
Vi gick där i tre timmar och valde att se det vi var mest intresserade av. En smart grej vi gjorde (tyckte vi) var att faktiskt börja med Sixtinska kapellet. Det är lååångt att gå dit, det tog nog nästan en halvtimme bara att trava igenom alla salarna. Men det var väl värt det, för när vi nådde fram var det typ ett 40-tal personer där. Sist jag var i det kapellet var i slutet av 90-talet och sommartid, och då var det så knökafullt att alla stod upptryckta i en stor hög på golvet. Skulle man flytta sig fick man liksom göra det när alla andra gick framåt. Nu var det ju helt folktomt på golvet för de som var där fick gott och väl plats på bänkarna utmed kapellet. Det är strängt fotoförbud där och det respekterades faktiskt av de få som var där - och även av oss. Man vill ju inte skämma ut sig och bli offentligt utskälld av nån italiensk vakt. Sedan började vi helt enkelt om litegrann igen och tittade i lugn och ro på det vi ville se. Det hade nog kanske inte spelat SÅ stor roll just den här tiden på året men kommer man under högsäsong och börjar tidigt på morgonen så kan det vara ett tips - det tar ju en bra stund innan alla andra kommer dit!
Vi gick där i tre timmar och valde att se det vi var mest intresserade av. En smart grej vi gjorde (tyckte vi) var att faktiskt börja med Sixtinska kapellet. Det är lååångt att gå dit, det tog nog nästan en halvtimme bara att trava igenom alla salarna. Men det var väl värt det, för när vi nådde fram var det typ ett 40-tal personer där. Sist jag var i det kapellet var i slutet av 90-talet och sommartid, och då var det så knökafullt att alla stod upptryckta i en stor hög på golvet. Skulle man flytta sig fick man liksom göra det när alla andra gick framåt. Nu var det ju helt folktomt på golvet för de som var där fick gott och väl plats på bänkarna utmed kapellet. Det är strängt fotoförbud där och det respekterades faktiskt av de få som var där - och även av oss. Man vill ju inte skämma ut sig och bli offentligt utskälld av nån italiensk vakt. Sedan började vi helt enkelt om litegrann igen och tittade i lugn och ro på det vi ville se. Det hade nog kanske inte spelat SÅ stor roll just den här tiden på året men kommer man under högsäsong och börjar tidigt på morgonen så kan det vara ett tips - det tar ju en bra stund innan alla andra kommer dit!
Sedan gick vi till vagnkabinettet och tittade på påvens fordon genom århundradena...
Bärstol...
...avlöstes av häst och vagn...
...som avlöstes av bilen.
Det var i denna bil som Johannes Paulus II satt när han sköts av en terrorist 1982. Han överlevde dock, med nöd och näppe och ett par år senare åkte han och besökte förövaren i fängelset för att ge honom förlåtelse.
Guiseppe Momos spiraltrappa.
Efter lunch åkte vi till kyrkan San Pietro in Vincoli (som betyder Sankt Petrus i kedjor). Där skulle nämligen Michelangelos Mose finnas, som jag läst och hört så mycket om. I en av kyrkorna där jag guidar finns en senare Mose uthuggen i trä och även han är behornad, så därför var det lite roligt att leta rätt på Michelangelos version. (För övrigt lär hornen ha sin förklaring i att det blev en felöversättning när Hieronymus översatte Gamla testamentet från hebreiska till latin, men det kan vi ta en annan gång för det är lite komplicerat...det som skulle vara "strålglans" blev istället "behornad" och det blev ju lite tokigt...)
Efter lunch åkte vi till kyrkan San Pietro in Vincoli (som betyder Sankt Petrus i kedjor). Där skulle nämligen Michelangelos Mose finnas, som jag läst och hört så mycket om. I en av kyrkorna där jag guidar finns en senare Mose uthuggen i trä och även han är behornad, så därför var det lite roligt att leta rätt på Michelangelos version. (För övrigt lär hornen ha sin förklaring i att det blev en felöversättning när Hieronymus översatte Gamla testamentet från hebreiska till latin, men det kan vi ta en annan gång för det är lite komplicerat...det som skulle vara "strålglans" blev istället "behornad" och det blev ju lite tokigt...)
Vi hittade honom...
...fast han såg inte så glad ut...
Kedjorna hittade vi också.
Efter besöket hos Mose och kedjorna blev det lite gott att dricka på en uteservering.
Glad men skäggig make.
När vi är i Italien passar maken alltid på att gå och raka sig hos nån barberare - så även i Rom!
Lödder, lödder.
Det var torsdag och därmed kvällsmässa! Så även i Rom alltså - så vi promenerade iväg till Svenska kyrkans kapell, Katarinakapellet, som ligger i Heliga Birgittas hus.
Lite information på väggen där vi gick in.
Så började mässan där ett 30-tal personer deltog. Efteråt fick vi veta att det var en liten tradition att de som ville gick ut och åt en bit mat på en närliggande pizzeria efter kvällsmässan. Det lät ju väldigt trevligt. En stor grupp var konfirmandhjälpledare från Halland och de hade redan ätit men några var vi som slog följe och hade en väldigt trevligt kväll. (Så trevlig att jag glömde ta upp mobilen och fota tillställningen!)
Så började mässan där ett 30-tal personer deltog. Efteråt fick vi veta att det var en liten tradition att de som ville gick ut och åt en bit mat på en närliggande pizzeria efter kvällsmässan. Det lät ju väldigt trevligt. En stor grupp var konfirmandhjälpledare från Halland och de hade redan ätit men några var vi som slog följe och hade en väldigt trevligt kväll. (Så trevlig att jag glömde ta upp mobilen och fota tillställningen!)
Katarinakapellet före mässan.
Från restaurangen hade vi tänkt ta bussen men så insåg vi att det inte var så långt att gå och att prästparet från kyrkan skulle åt samma håll så vi tog sällskap och skildes åt vid Castel Sant´Angelo. Därifrån är det nära till Peterskyrkan som var bra att ta sikte på i natten!
Från restaurangen hade vi tänkt ta bussen men så insåg vi att det inte var så långt att gå och att prästparet från kyrkan skulle åt samma håll så vi tog sällskap och skildes åt vid Castel Sant´Angelo. Därifrån är det nära till Peterskyrkan som var bra att ta sikte på i natten!
Castel Sant´Angelo i kvällsskenet.
Rom dag 1
Så var det dags för lite semester! Maken och jag på tu man hand - i Rom. Det är nionde gången jag är här och varenda gång blir jag innerligt trött på värmen och alla miljoners miljoners triljoner turister som är ÖVERALLT.
Denna gång valde vi dock att åka i november, vilket visade sig vara ett mycket klokt beslut. 19 grader och strålande sol (jämfört med ösregn och två grader hemma) och så lågsäsong (i den mån det finns någon sådan i Rom) med faktiskt ganska lite folk - åtminstone jämförelsevis.
Dagen började med frukost på Landvetter!
Efter byte på Kastrup kom vi till Fiumicino-flygplatsen. Det går lätt att ta sig in till stan härifrån men denna gång hade vi ändå lyxat till det och förbeställt taxi. Det var förbetalt och klart så när vi kom ut med våra väskor stod chauffören med en namnskylt och så var det bara att hoppa in och bli körd till rätt adress. Så skönt!
Vi bor på charmiga Affittacamere Glatimia och togs emot av den förjusande Giuglia som visade oss runt och gav tips på lite allt möjligt. Vi var vrålhungriga för lunchen på flyget lämnade en del övrigt att önska så det fick bli en sen lunch: Pizza såklart. Jag äter i princip bara pizza i Italien för det är här dom kan baka pizza!
Sedan bar det iväg till Vatikanen - ja, i princip var vi redan där för vårt boende ligger bara några minuters promenad från murarna.
Vi hade siktat in oss på att besöka Peterskyrkan redan första dagen och kom in på den enorma Petersplatsen.
Det var tydligen smart att gå dit på eftermiddagen i november för det tog typ fem minuter i kön till säkerhetskontrollen och kändes nästan folktomt inne i kyrkan. Som är gigantisk!
Skylt i närbild.
Direkt när man kommer in i kyrkan hittar man Michelangelos kända Pieta.
Pieta.
Och så Petrus!
Från baldakinen får endast påven celebrera mässa.
Kvällen tillbringade vi på den närliggande restaurangen Adami som vår hotellvärdinna Giuglia hade rekommenterat.
Reseledararbete
Ibland blir jag anlitad som reseledare av ett bussbolag. Sista veckorna har det blivit två teaterresor till Stockholm. Jätteroligt såklart!
Det är en del trafikomläggningar och avstängningar nu när Slussen ska byggas om så eftermiddagen ägnades åt att kolla upp var vi kunde ta oss fram med buss på söndagens stadsrundtur.
Denna gång bodde vi på Norrmalm på fina designhotellet Clarion Sign.
Vi käkade på Vapiano innan vi samlade ihop bussgänget, delade ut teaterbiljetter och promenerade till Oscars.
På lördagen efter frukost hann vi gå en liten promenad, mammi och jag. Vi besökte Adolf Fredriks kyrka som har en dopfunt helt i glas från Orrefors som jag såklart ville se!
Efter lunch på Cafe Sten Sture drog vi oss mot bussen igen. Då var det världens pådrag vid slottet. Jag tänkte att alla på min buss säkert skulle fråga vad det var så jag gick för att fråga en av alla poliserna. Han sa att Kung Harald var på väg ut. Sen gick det så fort att jag inte ens hann ta en bild med mobilen. När jag väl knäppte hade både Harald och Sonja gått förbi några meter ifrån oss och hoppat in i bilen.
Sedan åkte vi hem till familjen igen!
Första resan gick till Scandic Malmen. Lite tapas väntade på mitt rum när jag checkat in alla människor och sett till att de fått hotellrum och att allt var till belåtenhet.
Det är en del trafikomläggningar och avstängningar nu när Slussen ska byggas om så eftermiddagen ägnades åt att kolla upp var vi kunde ta oss fram med buss på söndagens stadsrundtur.
Sedan bar det iväg till Djurgården och Cirkus för att se Livet är en schlager.
Sedan stupade jag i säng. Hade varit vid bussgaraget hemma i stan halv fem på morgonen för vi skulle börja plocka upp folk från Varberg och uppåt.
Nästa dag blev det guidning i stan och sedan några timmars fri tid innan det bar iväg hemåt igen.
Nu i helgen som gick var det dags igen. Denna gång gick resan fredag-lördag och när mamma hörde att vi skulle se Kom igen Charlie och det fanns en plats kvar så hakade hon på!
Blir lite vägkrogar att rasta på när man åker buss...
Denna gång bodde vi på Norrmalm på fina designhotellet Clarion Sign.
Vi käkade på Vapiano innan vi samlade ihop bussgänget, delade ut teaterbiljetter och promenerade till Oscars.
På lördagen efter frukost hann vi gå en liten promenad, mammi och jag. Vi besökte Adolf Fredriks kyrka som har en dopfunt helt i glas från Orrefors som jag såklart ville se!
Här finns också Olof Palmes grav och många andra...
Sedan var det dags för guidad rundtur med bussen igen. Norrmalm och Östermalm tog jag denna gång, man får ju variera sig och vi var ju i den änden av stan. Sedan var det fri tid kring slottet igen.
Mamma och jag gick till Axelssons för jag behövde en vinterjacka - och hittade en!
Sedan gick vi på orgelkonsert i Storkyrkan.
Efter lunch på Cafe Sten Sture drog vi oss mot bussen igen. Då var det världens pådrag vid slottet. Jag tänkte att alla på min buss säkert skulle fråga vad det var så jag gick för att fråga en av alla poliserna. Han sa att Kung Harald var på väg ut. Sen gick det så fort att jag inte ens hann ta en bild med mobilen. När jag väl knäppte hade både Harald och Sonja gått förbi några meter ifrån oss och hoppat in i bilen.
Sedan åkte vi hem till familjen igen!
Gårdarna runt sjön i scenversion
Så har vi klarat av andra och tredje föreställningarna av "Gårdarna runt sjön" i dramatiserad form. Vi gjorde en föreställning i våras för 200 personer men biljetterna tog slut på nolltid så det var bara att göra två till!
Vi spelade upp olika scener ur historien till sång, musik och bildspel. Och hade sååå roligt!
Det var fullt upp i de 2,5 timmar som föreställningen pågick. Själv var jag på scen sju gånger i sju olika ombyten! Så här såg min del av "logen" ut.
Trevlig jobbvardag!
Nu pågår förberedelser för julmarknader och auktioner till förmån för nödlidande i världen. Senaste tiden har det blivit en del reportage om det arbetet på jobbfronten och många möten med fantastiska engagerade människor.
Dåligt med bloggande men fullt av aktiviteter
Nu är det länge sedan jag kom mig för att blogga. Livet är som vanligt: fullt ös!
Lilleman har spelat hockey på olika håll.
Och vi har också bemannat Hyllan, caféet i vår ishall. Det turas ju föräldrarna i klubben om att ta ansvar för när A-laget spelar hemmamatcher.
Vi har hunnit med säsongens första tävling för Majsan som gjorde så fint ifrån sig med sitt nya program, ny musik och ny klänning.
Lilleman har spelat hockey på olika håll.
Och vi har också bemannat Hyllan, caféet i vår ishall. Det turas ju föräldrarna i klubben om att ta ansvar för när A-laget spelar hemmamatcher.
