Majsan fick ett litet "gör-ditt-eget-papper-kit" av en kompis på kalaset. Sedan dess har det tjatats om att vi ska praktisera detta. Idag var stunden inne. Vi gjorde papper. Piffigt nog rev vi ner i rosa servett i gröten också så papperet blev rosa när vi mixade. Tjusigt. Tyvärr var det bara två nät med så egentligen kunde man bara göra ett papper men vi trixade lite så att vi åtminstone fick ihop två ark. Det tar ju ett dygn innan de torkat! Ska nog försöka få tag på några fler nät så man kan göra lite mer när man ändå drar igång pappersbruket...

Så här blev våra första alster i alla fall. Ark nummer två fick guldglitter också! Tjusigt värre...

Då var det 2009. Och det lär väl gå ungefär lika fort som 2008. Vi firade in det nya året med samma gäng som vanligt - det var nionde året vi skålade in ett nytt år tillsammans kom vi fram till. Åtta vuxna, en tonårstjej och sex barn mellan fyra och nio år fick vi ihop i år (vi har varit 18 men de tre äldsta i den yngre generationen har lämnat oss för annat firande). Ett tag var det så att vi ökade med en (eller en nyår två) små personer varje år. Nu blir vi färre istället.

I år stod vi för värdskapet. Vi brukar hjälpas åt på lite olika vis och den här gången hade vi bett folk om hjälp med fördrink, snittar och barnförrätt.

Det började med fördrink och snittar (otippat va!) och så här glada var folk då...


Vid barnbordet slog sig småfolket ner redan vid snittstadiet:


Så blev det förrättsdags. Familjen H hade skapat denna mycket uppskattade kreation till barnen som för övrigt åt samma meny som vi andra men alltså fick egen förrätt:


Årets meny bestod av (ja, jag skriver upp den här eftersom vi garanterat glömmer bort detta inom kort):

Gräslökspannacotta med rökt lax och dillolja
Parmalindad fläskfilé med råstekt glaserad potatis, rödvinsås och gorgonzolasås
Dajmmousse med fläder- och limemarinerade jordgubbar




Rätt som det var så var klockan kvart i tolv, skumpan korkades upp, nya snittar togs ur ugnen och lades på brickor och alla klädde på sig ytterkläderna och tog plats på vår balkong (tur att den går utmed hela huset för det var inga problem att få plats med 15 personer där) och så såg vi nyårsshowen. Vi konstaterade att det var både billigt och bekvämt att låta andra stå för fyrverkerier och skjutande - själva stod vi uppradade och njöt av skådespelet.

Åtta minuter över tolv låg en fyraåring utsträckt på mage i overall och mössa på vårt hallgolv. "Kanske dags att dra sig hemåt" konstaterade mamma U uppgivet. Vår egen fyraåring försvann strax efter tolvslaget och hittades sovande i sin säng i långbyxor, tröja och strumpor. Han hade helt enkelt gett upp och gått och lagt sig. Dottern däremot hade sovit middag och höll igång till kvart över två.