Badpojke och badbrud

Mamma och jag åkte till Ullared igår. Vi trodde det skulle vara knökafullt, semester som det är och lön som precis hade kommit. Men det var glest! Som vanligt handlade jag mer än jag hade tänkt men å andra sidan får man ju mycket för pengarna. Det blev en del nya kläder till barnen, särskilt till sonen som fick ett helt gäng nya byxor inför hösten. Och så köpte jag nya badkläder till barnen. Visst blev de fina!


Semestern vid havet började inte så bra

Efter regnrekordet i Österrike var det härligt att landa vid västkusten och det fantastiska sommarvädret. Vi gick förstås till stranden. Och hann vara där någon dryg timme innan Lilleman brände benet på en brännmanet och skrek så det antagligen hördes till Danmark. Stackars liten... Det var bara att gno in sand och massera, skölja i sötvattensduschen, massera med ny sand, skölja och hålla på så. Hemma blev det en sked alvedon och så fick han sitta med benet i kallt vatten. Storasyster förbarmade sig över sin stackars bror och läste för honom.


Resan hem

Vi gav upp i förtid - vi skulle stannat till lördagen men ville till Salzburg och bestämde oss för att ta det på vägen samt besöka Tropical Islands när vi kom till Berlin. Vi hade ändå gjort det vi ville i Österrike, så vi åkte lite tidigare för att kunna ta det lugnt. För oss var ju inte själva Österrike det enda målet med resan utan lika mycket själva resandet i sig.

Första anhalten var alltså Salzburg där vi besökte Mozarts båda bostadshus. Dottern provspelade hans instrument.

Majsan hos Mozart

Så stannade vi i mysiga Straubing för en glass innan vi checkade in på ett hotell i byn Tännesberg.
En glass i StraubingEn glass i Straubing

Nästa dag styrde vi kosan mot Wittenberg och besökte Luthers hus. Det var jätteintressant. Majsan och jag var också i kyrkan där han tjänstgjorde. Det blev en glass även i den staden och Lilleman passade på att snacka lite med Luther själv...

Majsan hos Luther
Majsan vid familjen Luthers hus.

Luther och Lilleman
Lilleman och Luther.

Andra natten hittade vi ett mysigt hotell i Teupitz. Morgonen därpå var det dags för vad som nog får sägas ha varit resans höjdpunkt - åtminstone för barnen. Vi gjorde en avstickare till Tropical Islands - ett "tält" som byggdes i syfte att bygga luftskepp 2000. Men så gick bolaget i konkurs två år senare och byggnaden köptes av ett företag med en helt annan affärsidé: att bygga om det till ett tropiskt badlandskap. Nästan 400 meter lång är byggnaden och så hög att man kunde åka luftballong därinne. Gissa om barnen älskade leklandet och alla bassänger. Där fanns "Söderhavet", en lagun, ett leklandskap, ett flertal barer, caféer och restauranger, flera butiker (som klädaffärer, godisaffär, leksaksaffär och bokhandel!), tält att bo i liksom bungalows, samt en tropisk regnskog. Det var lite läskigt faktiskt, som att befinna sig i nån sorts konstgjord framtidsvärld. Men vad gör det med två överlyckliga barn!

"Tältet" var STOOORT.


Vi tillbringade ett par timmar vid "Söderhavet".


Det var 16 grader och regn ute. Härinne var det 28 grader i luften, 32 i vattnet och 95 procents luftfuktighet.


I leklandet var det plötsligt Kinderdisco med den här figuren.


Båtarna var populära.


Man kunde faktiskt åka luftballong där inne!


Majsan hade tagit med baddockan David som fick hänga med hela långa dagen.

Vi övernattade sista natten i Krakow an der See, sex mil från Rostock. På söndagen tog vi färjan till Gedser, åkte genom Danmark till Helsingör, tog båten över till Sverige och var "hemma" i föräldrarnas stuga vid sextiden på kvällen. Borta bra - men hemma bäst. I synnerhet vädret!

Framme i ett regnigt Österrike

Så passerade vi gränsen och började med lunch - med Alperna som bakgrund.



Så kom vi till vårt hotell som visade sig vara befolkat av enbart svenska barnfamiljer och ett svensk pensionärspar. Vi fick nya vänner redan första kvällen och hade hur trevligt som helst.

På söndagen gjorde vi första utflykten - till Burg Klammstein. En glad gubbe i tyrolerbrallor guidade oss på österrikisk tyska (det vill säga: vi förstod ett par meningar av allt han sa). Men framförallt Lilleman tyckte det var fantastiskt spännande att få klättra upp i borgen bland alla svärd, riddare och läskiga masker.


Vakterna var bestämda.


Utsikten högst uppe i borgen. Den här dagen skymtade vi faktiskt solen. Det var enda dagen på hela Österrikevistelsen som den behagade visa sig.


Man kunde provsitta kungsstolen.

 
En unge i buren och en fastkedjad. Fast det varade inte så länge...

Nästa dag åkte vi till en djurpark med en stor lekpark med "åkdon" av alla de slag. Då hade ovädret börjat så det var långärmade tröjor, munkjackor, regnjackor och paraply som gällde. Men det finns inget dåligt väder heter det ju.




En annan av de regniga dagarna åkte vi till Hohenwerfen - borgen där "Örnnästet" spelades in. Det ösregnade där också men det var bara att bita ihop.







Vi var på väg mot ytterligare en gammal borg men när vi kom upp på höjderna var det fyra grader och började snöa - då vände vi med våra sommardäck.

Det fanns dock en del att göra inomhus också. Härligast var ju termenbadanläggningarna där vi simmade ut i 35-gradigt vatten när det var tio grader och ösregn där ute!

Det varma vattnet fanns även i stadens fontäner.





Det var trevligt sällskap på hotellet. Efter ett par kvällar flyttade vi om så att det blev barnbord och vuxenbord. Ungarna stortrivdes tillsammans - särskilt hade Majsan tur som hittade tre nästan jämngamla tjejer.



Barhäng...


Bilsemester till Österrike - resan dit

Så var det dags för semesterresa - denna gång till Bad Gastein i Österrike. Vi tog bilen - ett riskprojekt med en femåring med mycket spring i benen. Men det gick över förväntan - barnen tyckte det var jättekul och det knappt ett pip från baksätet. Vi började med att ta båten från Göteborg till Fredrikshavn. Sedan åt vi medhavt fika på en dansk rastplats.

Gott med bullar.

Första natten blev det hotell i Schleswig och en kvällspromenad innan vi käkade pizza.


En pizza i Schleswig.

Så åkte vi vidare till vårt första delmål: den enorma modelljärnvägen i Hamburg. Flera våningar. Det är inte färdigbyggt än men hittills är det förutom alla tåg och bilar dessutom 200 000 små figurer som pryder järnvägssamhällena och allt sköts av än så länge 40 datorer.


Bilarna åker på de små vägarna.


Lilleman var förstås fascinerad.


Samhälle i miniatyr.


Mellaneuropa, Skandinavien och USA är färdigbyggda hittills. I Skandinavien hittade vi förstås Pippi!


 Mount Rushmore. Presidenternas näsor i verkligheten lär vara ca sju meter. Det är de inte riktigt här...


Las Vegas.

Så åkte vi vidare mot Worbis där vi hade bokat hotell (det var det enda på dit- och hemvägen som vi hade bokat i förväg). På vägen dit blev det ett långt stopp i Würzburg där vi både hann ta en fika på torget, besöka en katedral, gå en liten promenad på stan och åka upp till den gamla medeltida fästningen Marienberg.


Fikadags på torget.


Lilla Majsan i Würzburg.

 
Fångarna på fortet.


Lilleman gjorde sig en ny bekantskap.


Majsan hittade en tunnel att rulla sin boll i.

Sista natten på nervägen tillbringades i Nördlingen. Vi hade sådan tur att det var stadsfest där den kvällen med marknad och ett stort tivoli.


Lilleman gillade blodfontänen och försökte övertyga oss om att vi skulle åka en tur med skräcktåget i den stora läskiga borgen som byggts upp på tivoliområdet. Vi lyckades i vår tur till slut övertyga honom att det kunde vi göra - när han är tonåring.


Karuseller är kul!


Majsan gillar också att åka runt runt.

Därmed var Sverige, Danmark och Tyskland avbetat. På lördagen åkte vi in i Österrike.

Bloggpaus

Med semestern följer också datorvila. Eftersom jag inte är beroende av datorn för jobbets räkning så har jag bestämt mig för att låta mina axlar få semester helt och hållet. Därför blir det inget bloggat på sisådär ett par tre veckor. Får jag fullständig abstinens så KANSKE jag mobilbloggar lite. Men datorn får stå.

Ha det gott i sommar!

Nu börjar semestern på RIKTIGT

Egentligen slutade jag jobbet i torsdags. Men eftersom jag inte blev riktigt färdig har jag smågrejat med lite hemifrån och åkte dit en stund i söndags morse också...(hmm, jag vet...) I söndags var jag nämligen ändå inringd till borgen för att jobba där - det hade kört ihop sig med personal. Och igår hade jag en busstur. Maken jobbade och barnen har sommarlov så snälla mormor fick rycka in igen - och tog på sig rollen som dagmamma OCH trädgårdsmästare OCH frisör. Så väl hemma igen var ett par av rabatterna rensade och barnen nyklippta och jättefina!

Men nu ska jag vara helledig i nästan tre veckor! Det ska bli jätteskönt. Vi börjar med tandläkarbesök. Dottern ska få något lack på kindtänderna. Mamma har lånat makens bil så han tog min till jobbet. Det innebär att vi tar bussen till stan, barnen och jag. Det blir ju ett äventyr!


Hjälp flickorna på Abrigo!

Jag fick precis mail från Stefan Martinsson, präst på Abrigo i Rio - kanske mer känt som Drottning Silvias mödrahem. Det är glädjande att få hans hälsningar men också tungt. Man kan inte tala om någon särskilt uppmuntrande läsning - men det är mycket värme och kärlek i hans berättelser.

Nu har Abrigo precis förlorat en styrelseledamot, en av tjejerna där nere, svenska Christine, och hennes femårige son hör till dem som var med på planet som störtade i Atlanten. Brevet kom förstås därför att handla en del om Christine och om denna händelse. Men också - som vanligt - om ett par av flickorna på mödrahemmet. Denna gång framförallt om en 13-åring och en 14-åring som väntar sina barn - båda våldtagna och sålda sedan sju års ålder.

Just nu bor 19 flickor och 28 barn på mödrahemmet - och alla som behöver får inte plats att flytta in. Pengar saknas alltid. Så har du en gåva över i ditt överflöd så sätt in en slant på plusgiro 90 40 45 - 2.

Mer om Abrigo finns att läsa på
www.abrigo2000.org

Första semesterdagen

Då var det semester! Man kan undra vad jag gör uppe klockan åtta, men med en man som kom hem från Tjeckien i natt och som hade tusen saker att avhandla med mig innan han åkte till jobbet och en liten man som vaknade tio i sju så är det ju inte mycket att välja på.

Det blir totalt sex veckors semester för mig i år (lite komp och föräldraledighet inräknade) fördelat över sommaren. Vi har pusslat med varandras semestrar och med mormor/morfar och farmor/farfar så att barnen får ledigt nio veckor. Själv är jag ju uppvuxen som lärarbarn vilket innebar att jag alltid hade ett riktigt sommarlov. Det känns viktigt att ge barnen det också.

Idag står två studenter på programmet! Grattis K (som jag var barnvakt åt från att han var fyra månader) och M (som är en av VÅRA barns barnvakter)!

Första skolavslutningen

Då var den över, den allra första skolavslutningen för vår lilla tös. Lilleman, mormor och jag satt bänkade nästan längst fram i Missionskyrkan ikväll när alla barnen tågade in i kyrkan. Sedan fick vi höra den ena fina sommarsången efter den andra. Lillhönan spelade fiol ihop med två andra små tjejer, det var två Suzukistycken och så Idas Sommarvisa.

Efter att sexorna fått presenter och blomma och rektorn hade hållit tal sjöng vi förstås Den blomstertid nu kommer. Och sedan samlades alla på skolan för tårtbuffé - alla familjer hade med sig varsin tårta, så det stod tårtor uppdukade på bord i varenda rum på skolan! Lilleman tog tillfället i akt och smakade på nio tårtor i tre omgångar...sedan fick han inte äta mer för sin mamma.

Inget är som väntans tider...
Min lilla tös
Fioltjejerna
Några av tårtorna


Kväll i stugan

Har jobbat i medeltidsborgen idag. SVINKALLT var det, ösregn och snålblåst. Och inte särskilt många besökare, såklart. Men det kom några busslaster så det var inte precis ensligt i borgen.

Nu har vi kommit hem och bakat en tårta till skolavslutningen i morgon. Och så svängde jag ihop ytterligare ett gäng Dumlekakor. Detta efter en liten konversation på Facebook med kyrkoherden. Det slutade med att vi gjorde en deal - om han bakade frallor så skulle jag baka Dumlekakor till personalfikat i morgon. Och nu har tydligen kyrkoherden bakat....

Kotte på besök

MMS

Kotte på besök. Det prasslade bekant i rabatten när jag gick ut. Och minsann, har vi inte fått besök av en igelkott i år också.


Sommarmorgon...

Det var väldigt vad lugnt och skönt det blev här, plötsligt. Solen skiner och här sitter jag med en kopp kaffe i godan ro. Ska passa på att jobba ikapp lite med saker som måste bli färdiga före semestern och sedan har jag en busstur. Det är vilsamt med de här bussturerna. Jag brukar passa på att göra lite småjobb hemifrån på morgonen eftersom bussarna inte hämtar upp mig förrän en bit in på förmiddagen. Tänder ett litet ljus, sätter på lite klassisk musik, brygger kafffe och småpysslar vid datorn. Skönt!

Supergoda Dumlekakor

Delar med mig av ett recept jättegoda kakor som jag bakade 103 stycken av igår (ja, jag ska faktiskt inte smälla i mig allihop själv, en kompis hämtade 75 av dem till en studentmottagning).

Kör 200 gram smör, 3 dl mjöl, 1 dl socker och 1 tsk bakpulver i matberedare. Gör små bollar (ca 20-24 stycken blir lagom) och lägg i aluminumformar. Tryck ner en Dumlekola i varje boll. In i ugnen 10-12 minuter, 200 grader. Så fort du tagit ut dem, lägg en Noblesse på varje kaka. Mumsfilibabba! Varning: Starkt beroendeframkallande. Å andra sidan väldigt lättbakade...

En avlägsen släkting har gjort entré i mitt liv

Ibland händer det saker som man inte riktigt väntar sig. Ikväll satt jag och kämpade lite med min teologitenta. Det gick lite trögt. Så ringde telefonen - ett Stockholmsnummer. Det brukar vara försäljare eller nån marknadsundersökare så jag svarade lite halvintresserat. Det visade sig vara min pappas syssling i Stockholm. Hon hade släktforskat, lyckats nosa rätt på pappas farbror som hon besökt och som visat min gamla släktforskning som jag gjorde på gymnasiet. Det är ju bara tre generationer som skiljer oss åt - resten är ju samma gubbar! Trevlig människa - vi pratade i nästan en halvtimme. Och jag fick veta att hon hade namnen på en gammal Amerika-utvandrad släktings ättlingar. Så nu har jag varit ute och facebookat lite igen... Kan man hitta gamla klasskompisar i USA så kanske man kan hitta släktingar också!

I denna ljuva sommartid...

Så här års är det vackert. Tid att njuta. Underbart i naturen. Den skira grönskan, de blommande ängarna...

Och vad gör landets småbarnsföräldrar? Stressar och flänger som skållade troll från den ena avslutningen till nästa. Hur hysteriskt är det egentligen? Igår solokonsert på Musikskolan. I morse uppe med tuppen och övade lite fiol med dottern som skulle på turné till fyra skolor! (Hon tyckte förstås det var jättespännande att få ledigt från skolan och följa med fiolfröken och några andra barn på turné) Körde dotter, fiol och bilkudde till skolan, hämtade kollegan, släppte av sonen på dagis på vägen till jobbet, gav kollegan bilnycklarna och guidade en pensionärsresa med folk från två av församlingarna. Blev hämtad av kollegan som kom i min bil på två hjul genom skogen till sista besöksmålet - försenad och kvarhållen som hon blivit av några församlingsbor! - och insåg att jag inte skulle hinna till dagis innan de stängde. Stackars fröknarna skulle direkt till kyrkan för avslutning så en av dem fick slänga Lilleman i sin bil och vi stämde träff vid järnhandeln. Av med ungen och in med honom i nästa bil, till fritids och hämtade dottern, släppte av kollegan (hon hoppade nästan av i farten medan jag saktade in...) Hem och tog fram rena kläder till barnen, tvättade av dem, beordrade dem att byta om och sprang ett varv i trädgården för att få ihop två blombuketter som barnen skulle ha med sig. Landade i kyrkbänken några minuter innan barnen tågade in med sina blombuketter. Fick en macka och lite kaffe i prästgården innan det var dags för utelekar och popcornraket. Stoppade barnen i säng halv nio och satte igång att jobba med firman. På fredag ska tentan vara inskickad till universitetet. Men det blir väl en natt i morgon också...

Popcornraket

MMS

Popcornraket avslutar terminen i kyrkans barngrupper.


Majsans tur.

MMS

Majsans tur. Suzukis Allegro framfördes.


Solokonsert.

MMS

Solokonsert. Årets stora framträdande för Lilleman. Köttbullar med lingon framfördes inför hänförd publik.


Spontanfika.

MMS

Spontanfika. Jag fick med mig alldeles nybakt ljummen silviakaka från dagens bussturs sista fikaställe. Barnen o jag utefikade vid sjön.


Bröllopsdag utan äkta hälft

Idag firar maken och jag bröllopsdag. På varsitt håll. Han i Stockholm och jag hemma. Men det anlände en underbar bukett med långa stora djupröda rosor med ett bud till jobbet idag! (Jag kan inte precis skryta med att jag hade skickat något till hans hotell....) Några bilder blir det inte på blomsterprakten - inte på något annat heller på ett par veckor. Kameran har åkt till Doktor Nikon för rengöring och årlig genomgång. Väntas hem om 1-2 veckor. Men där jag lämnade den sa de att "Vi skickade en Canon för ett tag sen och det tog nästan åtta veckor innan den kom tillbaks..." VA? Men det var ju Canon det - tröstar jag mig med.

Jaja, åter till bröllopsdagen. Barnen och jag firade själva. De är i högsta grad delaktiga i detta firande, tydligen, och pratade gamla "minnen" från vår bröllopsfest. Inte för att nån av dem ens var född när vi gifte oss men de har sett filmen så många gånger att de TROR att de var med, haha. Vi gick i alla fall på restaurangen vid sjön (den familjevänliga, snobbiga finrestaurangen ska maken och jag bevista i helgen är det tänkt, om vi får nån barnvakt). Bröd med nån skaldjursröra fick man först, sedan huvudrätt och så avslutade vi med glass. Så sonen skrek till grannen när vi kom hem: "Nu har vi varit och firat våran bröllopsdag med trerättersmiddag". I morse sa han på väg till dagis: "Mamma, står det i tidningen och almanackan att vi fyra har bröllopsdag idag?". Gulligt...

RSS 2.0