Alla borde åka på retreat. Det kan låta väldigt konstigt att åka iväg och bara vara tyst bland vilt främmande människor i flera dagar. Ännu konstigare kanske det låter att åka iväg med vänner som man känner och vara tyst tillsammans med dem i flera dagar. Den här gången blev det en kombination. Vi var tio stycken som åkte tillsammans och så tillslöt ytterligare deltagare på Berget.

Det är förvånansvärt behagligt att inte behöva prata med en enda människa på fyra dagar. Man äter i tystnad (till musik). Man kan sitta uppradade flera stycken bredvid varanda och läsa eller blunda eller bara stirra rätt ut i luften! Eller gå ut och gå utan att behöva hälsa käckt på dem man möter.

Och det går för övrigt alldeles utmärkt att klara sig utan tv, tidningar, datorer och mobiltelefon!

De flesta som aldrig har provat tycker att det låter helt knasigt och jättesvårt. De allra flesta som provar förstår inte varför de inte åkte på retreat tidigare...

Det är mycket i görningen. Och mycket att förbereda. Advent står för dörren, så Å var här ikväll för att vi skulle öva ihop vårt adventsprogram till ett par bokningar som ligger framför oss. Och barnen övar inför fioladventskonserten. Och på jobbet håller jag på att slutföra en massa saker tills jag slutar.

Maken är opererad i foten. Det bar iväg till Halmstad för operation i onsdags och nu är det tre veckors sjukskrivning som gäller för honom. Det har gått förvånansvärt bra, så lyckligtvis slipper jag att passa upp på honom mitt uppe i allt! Men lite fika bjussar jag honom på ibland.

Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land. Särskilt så här års. Och det är fler i familjen som längtar bort. Lilleman fick tag i en reseguide om Grekland ikväll och låg och läste drömmande i den. Så ropade han in mig och sa "Mamma, vi MÅSTE åka till Grekland. Titta, de har statyer utan huvud och fantaaaaastisk mat".

Det är full sula hela dagarna, tycker jag. Såpass att jag INTE riktigt vet hur jag ska få ihop livet fram till jul. Det är ju väldigt roligt att folk vill ha min hjälp i firman redan nu men det ställer ju onekligen till det att jag fortfarande jobbar 75 procent på mitt vanliga jobb.

Idag hade jag söndagsskola om helgon! Det var kul! Sedan åkte jag hem och skrev reportaget från igår och gjorde klart den tidningen. Sen bar det iväg till Å för att öva på ett par julprogram som vi ska ha i december.

Nu har vi fått besök av makens gamla kompis M. Det är trevligt! Särskilt eftersom båda herrarna är väldigt matlagningsintresserade. Trerätters väntar. Och jag behöver inte lyfta ett finger! Det lär dyka upp inlägg på matbloggen framåt natten...

Så var en veckas skollov plötsligt slut. Barnen har varit lediga och jag var bara på mitt "vanliga" jobb igår. Resten av veckan har gått åt till att umgås lite med barnen men framförallt till annat jobb. Det är lite bråda dagar för två församlingstidningar ska i tryck på måndag och en ska till tryckeriet på onsdag.

Idag blev det lite flängande. I morse lämpade jag av barnen hos mina föräldrar och åkte och hämtade upp ett "intervjuoffer" till en artikel i en av tidningarna och så åkte vi iväg för fotografering och intervju. Så åkte jag hem och jobbade färdigt med en annan tidning och sedan lastade jag in barnen i bilen igen för att åka och öva med en kantor inför två minnesgudstjänster på söndag. Efter det drog vi vidare till kyrkogårdsrundan och sen hem igen. Jag hann jobba lite med en tredje tidning innan barnvakten kom och vi gick iväg på vår vinkurs. Ja, inte barnvakten och jag förstås, utan maken och jag. Det var jättetrevligt och lärorikt som vanligt. Föredraget och lektionen rundades av med en helt underbart god räksoppa och vitlöksbröd. Den soppan får vi nog provlaga till matbloggen!!

Ja, så har det redan gått ett år och det var dags för den årliga "gravronden" som min mamma brukar säga. Det har blivit en trevlig tradition. Vid första kyrkogården var halva släkten med. Mamma och pappa kom med kusin E och jag och barnen kom från ett annat håll. Och så anslöt maken oväntat på vägen hem från jobbet! Sedan valde Lilleman att följa med sin pappis hem och min pappa tog min bil hem. Så det blev min mamma och jag och så Majsan och Stora E som bevistade resten av kyrkogårdarna. På sista stället fikade vi - och då dök min moster upp i kyrkan! Rena rama släktträffen med andra ord.

Nu har jag landat i verkligheten igen, efter två dagar på spa vid havet. Så härligt vi hade det, alla vi som var med! Det var skönt att få skratta lite.

Nu börjar det bli mörkt. Och kallt. Men inte tillräckligt kallt för vinterkläder. Barnen gnällde i morse och ville ha fram overallerna. Men om de har overaller när det är fem grader varmt, vad ska de då ha på sig när det är 20 grader kallt?

Jag borde kolla igenom vinterkläder, alla vantar och mössor. Och märka kläder. Usch...det är mycket jag borde göra.

Församlingen spelar in en dop-cd! Det är ju jätteroligt! Vi fick cd:n "Tryggare kan ingen vara" både när Majsan och när Lilleman döptes. En cd med barnpsalmer och "Jesussånger" som barnen säger. Vi har alltså två. Det är tur, för de är nästan sönderspelade. Och anledningen till att båda barnen kunde alla verserna på just "Tryggare kan ingen vara" innan de fyllde tre... Plus en massa andra fina sånger.

Men nu har församlingen bestämt sig för att spela in en EGEN dop-cd. Och det är barnen i församlingen som ska sjunga i den. I går var det övning i kyrkan. Våra barn tog detta på allvar. Cd = popstjärna. Tydligen! För Majsan tog på sig tights, benvärmare och skinnjacka. Och Lilleman tog på sig solglasögon! Men fint sjöng de, alla söta barnen!

Det är full fart hela tiden! I helgen har jag påbörjat min utbildning till att bli auktoriserad guide. Det var fullt program fredag eftermiddag/kväll och hela lördagen. Idag har vi varit på mässa med efterföljande fika, inhandlat nya köksmöbler, mamma och jag hann med ett snabbmöte med Lydia och nu ikväll åkte jag och visade mig en stund i spelmanslaget med nyckelharpan. Jag har ju inte varit där sedan i våras!!

Veckan bjuder på nätverksträff i Tidaholm, förhoppningsvis en föreläsning, fortsättning på guidekursen och lite annat smått och gott. Det är ju kul när det händer lite...

Nu har det varit väldigt tyst här ett tag. Det har varit lite för mycket helt enkelt. Händelser på jobbet har påverkat mig väldigt mycket. Jag har bland annat haft två jobb sedan i våras i princip. Det satte sig till slut på kroppen. Efter många överväganden bestämde jag mig för att göra något väldigt drastiskt. Jag sade helt enkelt upp mig. I fortsättningen (efter jul) blir allt jag gör helt på frilansbasis.

Det innebär förhoppningsvis också mer tid för barnen. Jag kan jobba mestadels hemifrån och hämta dem tidigt på fritids. Det blir antagligen mindre i plånboken men mer livskvalitet. Så har jag i alla fall tänkt mig det hela...

Och, ja, några bilder från Parisresan blir det inte. Det bidde nämligen ingen resa. Flygledarstrejk i Frankrike satte stopp för det och vårt plan lyfte inte. Men med tanke på den senaste tidens händelser som nästan tagit knäcken på mig så gjorde det inte så mycket. Paris finns antagligen kvar i vår.

Lilleman var bedrövligt långhårig men honom hade jag inte bokat någon tid för så maken tog med honom till en drop-in-frisör och fick honom friserad också, när vi ändå var i farten. När han kom hem var han så här fin!

Ja, här har vi eftermiddagens lilla hemlis. Majsan gick och kapade av sig håret. Det gjorde hon lite halvt om halvt med mormor som en liten kupp när vi var i Italien men mormor vågade inte ta ansvar fullt ut för att kapa allt, så det blev en halvlång frisyr då (hon hade ju hår ända ner till rumpan innan så det var VÄLDIGT mycket hår som försvann).

Men allt sedan dess har vi sagt att det är praktiskt att kunna sätta upp en hästsvans om det är varmt och mycket bad - så efter sommaren när skolan börjat skulle det klippas av en bit till. Och idag blev det alltså avklarat. Hon fick välja färg och motiv också och valde blå stjärnor...fast de försvinner ju i nästa tvätt!

Tja, jag lägger onekligen mer engagemang på matbloggen än denna - och ändå har den här faktiskt fortfarande fler besökare varje dag! Trots att det inte finns mycket att läsa!

Det har varit upp och ner med både tiden och hälsan på sistone men det börjar väl rätta till sig, hoppas jag. Jag gör två personers jobb på jobbet just nu och det är väl inte så hälsosamt i längden, så jag hoppas att det ska bli ändring på det snart.

På "fritidsområdet" är det två riktigt spännande saker på gång men de är inte riktigt helt officiella än (åtminstone inte såpass att jag vill gapa ut dem på en blogg), så jag får återkomma till dem! Jag lovar att berätta mer senare i höst.

I morgon har vi förresten också ett än så länge hemligt evenemang på eftermiddagen som Majsan lovar att överraska med. Bild kommer i morgon kväll!

Och glöm för allt i världen inte att gå in på matbloggen emellanåt! Lämna gärna en hälsning i kommentarsfältet - det är alltid väldigt roligt!