Den tredje morgonen behöver vi inte åka någonstans. Istället kommer Manase och Lydia till Scripture Mission efter frukost. Det har blivit dags för möte och genomgång av hur alla de 28 barnen i projektet har det. Voi-projektet är alltså inte - som många tror - något barnhem. Alla de 28 barnen är föräldralösa (med ett undantag som jag återkommer till), många av dem förstås på grund av aids. De bor hemma hos en vårdnadshavare, vanligen en släkting som moster, faster eller mormor. Lydia är koordinator och anställd av programmet. Till sin hjälp har hon, förutom Manase och Mary som vid sidan av sina arbeten är engagerade i programmet, också en så kallade "home based care attendant" i var och en av de fyra församlingarna. Dessa frivilliga medarbetare besöker barnen en eller två gånger i veckan, ser över behoven och hjälper till där det behövs. Genom programmet får barnen och deras vårdnadshavare hjälp med exempelvis mat, mediciner, skolavgifter och olika typer av rådgivning. Det är alltså ett resurscenter.

Vi får rapporterat för oss om hur barnen har det, hur det går för dem i skolan och hur deras situation ser ut. Så övergår vi till att diskutera eftermiddagens resa tillbaka till Maungo där vi dagen innan har firat gudstjänst. Där är prostitution ett problem och idag ska vi åka dit för att diskutera ett nytt projekt där några av de prostituerade kvinnorna ska starta en affärsverksamhet och börja sälja kläder.

This morning we discuss all the 28 children in the orphan´s programme with Lydia and Manase. What we are working with is not an orphanage, rather a resource center. The children live with a guardian, usually a relativ like an aunt or grandmother. There´s a coordinator, hired by the programme and home based care attendants in each of the four congregations that checks on the children. The programme provides food, medicine, tuitions and whatever the children need. After the report we start discussing a new project - to help some commercial sex workers in Maungo to start a clothing business.


Lydia, Manase, Jan-Åke och Mia diskuterar.

Innan vi åker för att äta lunch på Bogesunds house tar vi en sväng bort till centrum för att handla för de skänkta pengarna från "mostrarna" i Göteborg. För pengarna köper vi en rejäl bred madrass, myggnät, kilovis med majsmjöl, ris, socker och salt, te, kex, tvålar och tvättmedel. Efter lunch åker vi tillbaka till de tre syskonen i Maungo och överlämnar det vi handlat.

Then we buy a mattress, a mosquito net and a lot of food supplies for the three orphans we met in Maungo.


Lydia, Joyce och mamma.


Vackra Joyce med den sorgsna blicken.

Så är det dags för nästa möte. Vi träffar fyra av de sex kvinnorna som vill förändra sina liv. Med oss till Kenya har vi fem väskor med kläder och annat från Lager 157. De ska utgöra "startkollektionen" för en ny verksamhet. Kläderna överlämnas inte riktigt än - vi vill att kooperativet ska bildas först och det återstår lite arbete med det. Men för att kvinnorna ska få en bild av vilka varor det handlar om har vi med en väska att titta närmare på. Först diskuteras hur de har tänkt sig verksamheten och kvinnorna verkar uppriktigt engagerade och inspirerade. Men det är först när väskan med kläderna ska packas upp som de verkligen blommar upp! De provar hattar och solglasögon, skrattar och känner hänfört på de vackra kläder som packas upp. Glada och upprymda lämnar vi Maungo. Kvinnorna åtar sig att göra upp regler och inbördes avtal så att verksamheten snart kan komma igång. Jag bestämmer mig för att använda de 1000 kronor som medlemmar i guideföreningen därhemma skickat med mig till ett startkapital, vid sidan av Lager 157:s "varugåva".

Our next meeting is with four commercial sex workers that have showed interest in starting a clothing business. We have brought five bags of nice new clothes from a local outlet store back home and decide to show the women one of the bags and its contents. It surely inspires them to go on with their idea.


Det fanns smått och gott i väskan.


Jan-Åke hjälpte till att packa upp.


Det var glada miner när det blev hattprovning.