Det papperslösa samhället

Jag försöker undvika kontakt med Försäkringskassan. Och jag har varit ganska förskonad också. Men ibland blir barnen sjuka - det har hänt två gånger per barn sedan november. Har jag fått några vab-pengar? Näää. Tydligen beror detta på att jag är för dum i huvudet för att fatta hur man gör. Jag anmälde vab på webben. Då hade man infört något nytt: man måste skicka intyg från förskola och skola att barnen inte varit där eftersom Försäkringskassan misstror varenda människa i detta land (nu får vi väl skylla oss själva, då det tydligen finns gott om folk som missbrukar förtroendet så det är väl helt okej att de kontrollerar i och för sig).
Hursomhelst så fick jag inga intyg med posten som jag skulle. Efter flera månader, när jag ringt och frågat, anlände intygen. De skrevs på av personalen och skickades in. Sedan gick det inte att begära ersättning (för er som inte är så insatta i vab: man måste alltså först ANMÄLA och sedan BEGÄRA ersättning - det är två helt olika saker). Jag utgick då ifrån, eftersom jag inte är så van vid det nya systemet, att intyget från personalen numera räknades som begäran. Men inga pengar kom.
Jag mailade och frågade. Efter två veckor fick jag svar - "Du måste begära ersättning på hemsidan". Men på hemsidan gick det inte att hitta var man begär denna ersättning. Jag mailade igen. "Du går in på ett annat ställe och väljer si och så..." svarade man efter ytterligare två veckor. Men då hade det gått så lång tid att det halvår man har på sig hade passerat. Så förra veckan ringde jag igen. "Ja, nu går det inte att begära på nätet längre. Jag får göra nya anmälningar åt dig och skicka papper istället". Jag frågade om jag nu måste runt till skola och förskola igen med dessa fyra intyg. Men intygen hade hon på sitt skrivbord så det behövdes inte.
Nu har jag fått en hel bibba från försäkringskassan. Intyg för fyra tillfällen där jag skrivit i namn och telefonnummer till förskola och skola, makens personnummer, fyllt i vilka sjukdomar barnen haft och gått ed på att jag inte har varit på jobbet medan barnen var sjuka (detta trots att detta inbegrep en sjukhusvistelse för dottern där jag låg inne med henne på sjukhuset och det framgår av läkarintyget). Dessutom fick jag fyra NYA intyg för skolan och förskolan att fylla i - men detta skulle jag ju inte behöva så antagligen skickas detta ut per automatik. Ja, jag säger då det.
Nu har jag väl klarat mig utan de där pengarna men jag tänker på alla människor som är helt beroende av dem, som är långtidssjukskrivna eller har långvarigt sjuka barn. Hur överlever de? Men de har kanske å andra sidan lite mer koll på hur de ska göra...
Papper papper papper

När det gäller dem som fuskar med detta undrar jag bara: hur sjutton bär de sig åt???
Mig kontrollerar de jämt. Eftersom jag jobbar halvtid som anställd och halvtid med egen firma så är jag tydligen urtypen för en fuskare. Därför ringer de ALLTID till jobbet och frågar om jag verkligen varit hemma och om arbetsgivaren verkligen dragit av på lönen. Sedan ringer de till mig och ber mig uppge hur många timmar jag skulle ha jobbat den dagen. "Ja, jag jobbar heltid, det är åtta timmar" säger jag. "Det vet man väl inte, man kan väl jobba mer. Tänk på bönderna till exempel, de jobbar mycket mer än åtta timmar per dag" sa människan en gång. "Ja, du, jag jobbar också rätt mycket mer än åtta timmar per dag ibland, men heltid är väl heltid och 100 procent är väl 100 procent, så inte får jag väl mer pengar för det?" sa jag då. Det resonemanget fattade hon inte. Men som sagt, det är väl jag som är dum i huvudet...

Kommentarer
Postat av: Annelie

Det är helt otroligt...och som du skriver, hur ska människor i utsatta situationer fixa med detta krångel?!! Alla har ju verkligen inte de marginalerna att spela med.



2009-07-07 @ 23:24:08
URL: http://underforvandling.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0