Melodifestivalsblogging

Vilken underbar inledning. Charlotte Perelli och Martin Stenmarck är ju kanon. Vilken ironi! Och så klämmer Stenmarck i med värsta musikalschlagerballaden med stråkar och allt. Och fullmåne och stjärnor gnistrar i bakgrunden. Det är ju roligt så det förslår! Och Petra Mede fångar fågeln perfekt. Snyggt jobbat!

1. Nina. Tja, jag vet inte. "Nu har de blandat ihop Håkan Hemlin och E-type" sa maken och det får man väl säga. Med en dragning åt E-typehållet. Dessutom har Nina snott hans pyro. Men låten tog sig. Det är nog dock lite för vågat för denna tävling egentligen. Men gillar publiken det så kan det gå långt.

2. Jonathan. Ett pojkband nånstans i världen saknar en förrymd sångare. Smörigt och svängigt så det förslår. Sött och intetsägande. Och för att vara riktigt fräck har Jonathan hottat till det med vilt spelande bruttor i bandet. Tja, det finns många fjortisar som säkert gör åt hela kontantkortet på detta. Men dit hör inte jag. Så är jag ju ingen fjortis heller...

3. Shirley. Jag gillar Shirleys röst och hur hon tar plats på scenen. Låten, ja, den växer nog. Frågan är om inte den maffiga balladen kräver lite tid. Slutet är riktigt bra men det låter inte som att Shirleys röst håller hela vägen. Hade väntat mig lite mer där. Och är vi inte LITE trötta på Carolafläkten? Men pampigt är det.

4. Scotts. "Det låter som han den där Martin som var gift med Dilba i två timmar eller nåt" sa maken. Är inte det här ett dansband? Käre värld, ska man bugga till den här har man ju klappat ihop efter fyra takter. Det var ju poppigt och trallvänligt värre men låten gör mig stressad. Med tanke på att Scotts redan har ett stort gäng fans runtom i Sverige som lagt en förmögenhet på att rösta kvar dem vecka efter vecka i Dansbandskampen, efter vad jag kan förstå, så lägger de säkert gärna några kronor till. Energiskt. Men stressigt.

5. Emilia. Emilia har vuxit till sig och kör nåt jazzsouligt. Rätt trevligt. Men inte så mycket 2000-tal kanske. Lite E-type-pyro igen och Whitney Houston-tics med mikrofonen. Hamnar nånstans på mitten.

6. Alcazar. Trist för Alcazar att deras stylist tydligen blivit både rabiat och färgblind - samtidigt. Gräsligaste klädvalet ikväll. Låten då? Discodänga som vanligt, kanske inte gruppens bästa men plockar säkert poäng. Andra chansen?

7. af Ugglas. Kvällens konstigaste låt. Framförd av kvällens konstigaste människa. Åttondeplats. Punkt. Slut.

8, Marie Serneholt. Må vara elena-kopia men jag gillar det här. Lite grekiskt på något vis. Och urläcker klänning. Men kan ingen vänlig människa stänga av den där Carola-fläkten?

Inget vidare startfält ikväll. INGEN är ju riktigt bra. Men folk röstar väl ändå. Jag GISSAR på Shirley och Scotts till final. Och Alcazar och Marie till Andra chansen.

Kommentarer
Postat av: Annelie

af Ugglas var Markus och min favorit...ok hon rör sig lite märkligt...men verkar vara sig själv. Hon framförde en fin låt och känns äkta. Jag gillar det!! Smaken är som baken...

Ha det så bra gott folk. Kramar från oss alla.

2009-02-08 @ 18:22:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0