Idag var det speldag som vår förening anordnade. Det innebar fullt upp från åtta i morse till sju ikväll - i alla fall för mig! I morse bredde jag och ett par andra mammor 120 dubbla frallor med ost, skinka och gurka. Sedan var det fullt upp - maken fick ta hand om sonen så att han kom till rätt lektioner och dottern fick helt enkelt klara sig själv. Men jag hann vara med och fota på några lektioner i alla fall. Fem lärare turades om att undervisa våra barn i olika grupper. Lärarna är sååå duktiga och inspirerande! Man tror ju inte det är möjligt för min fyraårige stolle att spela fiol en hel dag, men han höll igång!

Under föräldraföredraget med Suzukiförbundets ordförande Sven Sjögren (en av gästlärarna för dagen) spelade min man fiol. Jag hörde det ryktesvägen. Själv gick jag tipspromenad med fem ungar så att föräldrarna skulle få gå på föredraget (eftersom jag hört Sven flera gånger innan). Sven har i alla år levt efter devisen "Alla kan". Så för att bevisa denna tes frågade han om det fanns någon på föredraget som aldrig nånsin spelat fiol. Maken och en förälder till räckte upp handen. Då frågade Sven om någon av dem kunde tänka sig att spela för de andra. Den andra föräldern hade väl visst mått av självkritik, men maken anmälde sig såklart. Så han spelade Köttbullar med lingon på lös A-sträng, ackompanjerad av Sven Sjögren! Alla kan! Jaja...Sven kanske får revidera sitt gamla motto efter alla dessa år...haha.

Dagen avslutades med konsert i församlingsgården. Då hade mamma och jag varit där i två timmar redan, för att fixa med fikaservering till både barn, föräldrar och dem som gästade konserten.

Barnen var jätteduktiga (och de fem lärarna och pianisten också såklart). Gissa om barnen somnade gott när vi kom hem! Och gissa om jag blev glad åt att maken förberett ett glas iskallt vitt vin och ett bad i bubbelpoolen till mig (ja, han kanske inte är nån virtuos på fiol, men han har andra kvalitéer).