Fast bara tillfälligt. Sista natten valde vi att sova hemma - inte dottern, hon är jättesur för att vi åkte hem - men jag kände att jag behövde sova i min egen säng. Ungar spelar fiol nätterna igenom och vi bor i ett lyhört elevhem i obekväma sängar. Dessutom var sista lektionen slut 15.40 och kvällsaktiviteten börjar 20.30 och det är för sent för min femåring.

Det har varit ett fantastiskt läger. Barnen har haft fem 40-minuterslektioner om dagen. Det låter helt hemskt och jag tyckte det lät förskräckligt när jag läste schemat. Men ungarna har fixat det superbra (bättre än vi föräldrar som är helt slutkörda). Häromdagen hade de teknikpass - de spelade a-durskalor i 40 minuter! Men med en fantastisk lärare tyckte ungarna det var jättekul och ville inte sluta. De spelade olika väder, det var snö och storm och hagel och sommarsol - fast det egentligen var ren och skär a-durskala. Sen fick föräldrarna kallas fram en och en och hålla för öronen och blunda medan de bestämde vilket väder de skulle spela. Mammorna och papporna fick gissa vad det var. Och vi föräldrar som halvsovit gissade förstås fel hela tiden till ungarnas stora förtjusning.

Lärarna är såå duktiga. Dottern spelar i yngsta gruppen med 5-8-åringar, de har en huvudlärare och så går de runt till olika lärare på de övriga passen. Alla lärarna är superbra på att handskas med de små barnen. Deras tålamod tar liksom aldrig slut. Själv skulle jag bli vansinnig efter att fem gånger ha sagt åt 18 ungar att inte spela medan man stämmer fiolerna. Men nä då, de säger ifrån lika vänligt och skojfriskt även 10:e gången. Det  måste vara en speciell sorts människor som blir Suzukipedagoger. Dotterns huvudlärare lärde barnen noter igår genom att berätta en bildsaga om ett hyreshus med vaktmästaren Gustav Klav och hyresgästerna Ekorren, Apan, Duvan och Grodan. Plötsligt kunde alla ungarna rita ut E, A, D och G på notsystemet.

Dagens mest fascinerande upplevelse var en lektion med en fransk lärare. Ingen av ungarna begrep ett endaste ord av vad han sa men de härmade honom hela tiden. Han var hur kul som helst och ungarna följde honom slaviskt. Otroligt!

I morgon åker vi tillbaka för en sista lektion med huvudläraren och sedan följer genrep och avslutningskonsert.