På vägen från Mombasa tillbaka till Voi besökte vi massaibyn Wangala. Där levde några hundra människor (de verkade inte veta själva hur många de var) i ett eget samhälle bland djuren. De hade egen skola och levde på naturen och på att visa byn och sälja hantverk till turister.

Hövdingen själv satt under ett tak och vi fick gå in och titta på honom. Han har nio fruar och är pappa till hela byn, i princip. Ja, utom till sina barn och barnbarns respektive förstås. Typ "Tomten är far till alla barnen".



Barn fanns det gott om i byn, också klädda i lesos och smycken.


De visade oss den typiska massaidansen som väl inte kan liknas vid mycket annat. Sina höga hopp demonstrerade de också.


Den här lilla godingen hade jag gärna tagit med mig hem. Hon har en rund liten ring på varje kind och det är helt enkelt en utsmyckning som görs genom att man brännmärker dem med glödande rör. För att de ska vara fina. Det är mycket man inte förstår här i världen...


Vi fick också besöka deras skola och barnen sjöng för oss.