Det finns alltid skäl att fira
Vi gillar att fira i den här familjen. Och hittar alltid på anledningar att skapa våra egna små traditioner.
Idag var det Lilla E:s dopdag. Det måste förstås firas. Dopdagarna firar vi genom att trava till kyrkan hela familjen och låta dopjubilaren tända ett ljus i ljusbäraren. Detta är mycket viktigt. Lilla E informerade alla dagisbarn, alla fröknar och alla han träffade på vägen till kyrkan om att han hade dopdag och skulle gå till kyrkan och tända ljus. Efter denna högtidliga ceremoni gick vi till stans mysigaste café (LIlla E fick välja) och fikade. Sen fick E bestämma middag. Det blev pappas hamburgare.
Redan i helgen ska vi fira igen. Eller ja, fira och fira. Högtidlighålla kanske man ska säga. Då är det allhelgonahelg och då åker vi runt till gravarna. Också mycket viktigt tycker barnen. Det diskuteras nu redan vem som ska lägga blommor på vems grav och vem som ska tända lyktorna.
Som sagt, vi gillar traditioner.
Idag var det Lilla E:s dopdag. Det måste förstås firas. Dopdagarna firar vi genom att trava till kyrkan hela familjen och låta dopjubilaren tända ett ljus i ljusbäraren. Detta är mycket viktigt. Lilla E informerade alla dagisbarn, alla fröknar och alla han träffade på vägen till kyrkan om att han hade dopdag och skulle gå till kyrkan och tända ljus. Efter denna högtidliga ceremoni gick vi till stans mysigaste café (LIlla E fick välja) och fikade. Sen fick E bestämma middag. Det blev pappas hamburgare.
Redan i helgen ska vi fira igen. Eller ja, fira och fira. Högtidlighålla kanske man ska säga. Då är det allhelgonahelg och då åker vi runt till gravarna. Också mycket viktigt tycker barnen. Det diskuteras nu redan vem som ska lägga blommor på vems grav och vem som ska tända lyktorna.
Som sagt, vi gillar traditioner.
Middagen på bordet på tio minuter
Det var lite stressigt när vi äntligen kom hem från fikastunden med familjen F idag. Middag skulle fixas och jag skulle iväg till kören och maken hade inte kommit hem. Jag hade tagit fram laxfiléer som låg och väntade i kylen. Men barnen och jag lyckades få ihop en supergod middag på tio minuter. Här kommer receptet:
Stek laxfileerna. Tillred couscous. Blanda 2 dl turkisk yoghurt, lite citronsaft, lite dill och lite honung. Blanda en sallad med melontärningar, gurktärningar och babyspenat. Ritsch, ratsch filiklart!!! Och så ljuvligt gott.
Förbaskade lurendrejare
Jag ringer runt till alla restauranger och caféer och boendeanläggningar i åtta kommuner och pratar lite med dem om diverse faktauppgifter och framtidsplaner. Det gäller alltså cykelprojektet.
Men jag blir så irriterad på alla dessa skumma katalogföretag som existerar i vår värld. Tacka fanken för att folk knappt törs prata med mig. Många restaurangägare är dessutom utlänningar som inte fixar språket så jättebra - de är JÄTTEOROLIGA när jag ringer och de frågar flera gånger vad det kostar och är rädda att de inte förstår. Oron är inte alls lika stor bland de svenska - jag får nästan för mig att kataloglurendrejarna ringer upp utlänningar för att de vet att de har problem med språket och därmed är lättare att få till "missförstånd" med. Åh, vad arg jag blir. En har avböjt att vara med helt och hållet. En annan vägrade nyss att svara på några frågor, så nu ska jag skicka materialet till honom med en försäkran skriftligen om att det är kostnadsfritt. Det är ju så synd om dem själva om de inte är med när sedan inventeringen är klar. Men jag förstår dem! Jag vet precis hur de där företagen jobbar - jag har själv råkat ut för dem på tidigare arbetsplatser. Folk har ingen skam i kroppen!
Men jag blir så irriterad på alla dessa skumma katalogföretag som existerar i vår värld. Tacka fanken för att folk knappt törs prata med mig. Många restaurangägare är dessutom utlänningar som inte fixar språket så jättebra - de är JÄTTEOROLIGA när jag ringer och de frågar flera gånger vad det kostar och är rädda att de inte förstår. Oron är inte alls lika stor bland de svenska - jag får nästan för mig att kataloglurendrejarna ringer upp utlänningar för att de vet att de har problem med språket och därmed är lättare att få till "missförstånd" med. Åh, vad arg jag blir. En har avböjt att vara med helt och hållet. En annan vägrade nyss att svara på några frågor, så nu ska jag skicka materialet till honom med en försäkran skriftligen om att det är kostnadsfritt. Det är ju så synd om dem själva om de inte är med när sedan inventeringen är klar. Men jag förstår dem! Jag vet precis hur de där företagen jobbar - jag har själv råkat ut för dem på tidigare arbetsplatser. Folk har ingen skam i kroppen!
Arbetsvecka igen
Efter en fantastiskt trevlig helg börjar så allvaret igen.
Vi har varit i Göteborg på inredningsmässa (som för övrigt var urdålig, bara värmepumpar och utomhusbadkar för hela slanten och inte en endaste tapet eller kakelplatta att uppbringa) samt på vännen M:s oerhört trevliga 40-årsfest i en gammal mysig kvarn. Det var Bondtema i nedervåningen med senaste Bondfilmen via videokanon på kvarnväggen och dry martinis med snittar. Sen var det italiensk buffé en trappa upp och efter det kaffe och tårta och massor av godis i nedervåningen igen. Så många trevliga människor! Dessutom hade de en jättekul grej som vi ska knycka rakt av till nästa fest: var tionde minut tog herrarna sitt glas och sin tallrik och bytte plats ett snäpp medsols. Så vid kaffet kände man nästan alla killarna åtminstone till namn och lite till, och visste också vem som hörde ihop med vem och hur de kände födelsedagsbarnet.
Men nu var det slut på det roliga, alltså. Bara att jobba på. Fast i eftermiddag ska jag och barnen åka och hälsa på en kompis som jag inte har träffat på hur länge som helst. Vi har skickat meddelanden till varann på Facebook för att få till en fikadejt under den här veckan. När vi väl hade bestämt oss så sprang jag såklat rakt på henne på inredningsmässan i Göteborg. Världen är så liten.
På tal om liten värld förresten och apropå helgens 40-årsfest:
När vi kom dit i lördags sa jag till maken "Vad kul det vore om det klev in nån här helt oväntat som man kände från nåt annat sammanhang". Sen dyker det upp en tjej som har vuxit upp tre kilometer från maken! Och hennes syrra gick i hans klass. Så lustigt! Då är dom ju i alla fall två som har lämnat Dalsland! Maken som alltid brukar skoja om att det bara är han som flyttat därifrån.
Vi har varit i Göteborg på inredningsmässa (som för övrigt var urdålig, bara värmepumpar och utomhusbadkar för hela slanten och inte en endaste tapet eller kakelplatta att uppbringa) samt på vännen M:s oerhört trevliga 40-årsfest i en gammal mysig kvarn. Det var Bondtema i nedervåningen med senaste Bondfilmen via videokanon på kvarnväggen och dry martinis med snittar. Sen var det italiensk buffé en trappa upp och efter det kaffe och tårta och massor av godis i nedervåningen igen. Så många trevliga människor! Dessutom hade de en jättekul grej som vi ska knycka rakt av till nästa fest: var tionde minut tog herrarna sitt glas och sin tallrik och bytte plats ett snäpp medsols. Så vid kaffet kände man nästan alla killarna åtminstone till namn och lite till, och visste också vem som hörde ihop med vem och hur de kände födelsedagsbarnet.
Men nu var det slut på det roliga, alltså. Bara att jobba på. Fast i eftermiddag ska jag och barnen åka och hälsa på en kompis som jag inte har träffat på hur länge som helst. Vi har skickat meddelanden till varann på Facebook för att få till en fikadejt under den här veckan. När vi väl hade bestämt oss så sprang jag såklat rakt på henne på inredningsmässan i Göteborg. Världen är så liten.
På tal om liten värld förresten och apropå helgens 40-årsfest:
När vi kom dit i lördags sa jag till maken "Vad kul det vore om det klev in nån här helt oväntat som man kände från nåt annat sammanhang". Sen dyker det upp en tjej som har vuxit upp tre kilometer från maken! Och hennes syrra gick i hans klass. Så lustigt! Då är dom ju i alla fall två som har lämnat Dalsland! Maken som alltid brukar skoja om att det bara är han som flyttat därifrån.
Ett minne...
Det är inte jätteinspirerande att ha möte halv tre en fredag, som jag hade idag. Jag brukar inte boka in möten då men eftersom mötet blev inställt i måndags på grund av sjuk son, så fick det bli så.
Det fick mig att tänka på en händelse för 5,5 år sedan. Kollegan L hade bokat in mig på ett möte i Borås klockan tre en fredagseftermiddag. Jag var trött och kände mig helt oengagerad efter lunch den dagen och var SÅÅÅ nära att ställa in alltsammans. Men hur det nu var så insåg jag att det skulle bli svårt att få ihop oss tre, som skulle träffas, vid ett annat tillfälle (det gällde ett projekt som vi alla tre var inblandade i och som skulle äga rum ett par veckor senare) så jag bet ihop. L hämtade upp mig, glad i hågen, på jobbet halv tre. Hon pratade piggt på hela vägen till Borås och jag kunde inte begripa hur människan kunde vara så uppåt en fredagseftermiddag - jag som bara ville hem.
Väl framme blev vi hälsade välkomna av Y som vi stämt möte med. Jag skulle bara gå på toa och Y sa "Vi ska vara i konferensrummet där borta, vi går dit så länge". När jag några minuter senare klev in i konferensrummet blixtrade kamerablixtar, bekanta ansikten syntes (som inte alls hade där att göra) och jag såg champagneflaskor och chokladdoppade jordgubbar på bordet. Jag såg ut som en fånig idiot när Y sa "Ha det så trevligt!" och gick därifrån. Först då begrep jag så sakteliga att det inte alls var fråga om något möte utan att jag blivit iväglurad till min egen möhippa. Som efter champagne och jordgubbar slutade på grekisk restaurang via cd-inspelning, popstjärnesminkning, ostbricka och ombyte och en väldig massa fnitter och flams. Det är det roligaste fredagsmöte jag har haft nån gång!
Det fick mig att tänka på en händelse för 5,5 år sedan. Kollegan L hade bokat in mig på ett möte i Borås klockan tre en fredagseftermiddag. Jag var trött och kände mig helt oengagerad efter lunch den dagen och var SÅÅÅ nära att ställa in alltsammans. Men hur det nu var så insåg jag att det skulle bli svårt att få ihop oss tre, som skulle träffas, vid ett annat tillfälle (det gällde ett projekt som vi alla tre var inblandade i och som skulle äga rum ett par veckor senare) så jag bet ihop. L hämtade upp mig, glad i hågen, på jobbet halv tre. Hon pratade piggt på hela vägen till Borås och jag kunde inte begripa hur människan kunde vara så uppåt en fredagseftermiddag - jag som bara ville hem.
Väl framme blev vi hälsade välkomna av Y som vi stämt möte med. Jag skulle bara gå på toa och Y sa "Vi ska vara i konferensrummet där borta, vi går dit så länge". När jag några minuter senare klev in i konferensrummet blixtrade kamerablixtar, bekanta ansikten syntes (som inte alls hade där att göra) och jag såg champagneflaskor och chokladdoppade jordgubbar på bordet. Jag såg ut som en fånig idiot när Y sa "Ha det så trevligt!" och gick därifrån. Först då begrep jag så sakteliga att det inte alls var fråga om något möte utan att jag blivit iväglurad till min egen möhippa. Som efter champagne och jordgubbar slutade på grekisk restaurang via cd-inspelning, popstjärnesminkning, ostbricka och ombyte och en väldig massa fnitter och flams. Det är det roligaste fredagsmöte jag har haft nån gång!
Fredagskänslan är tillbaka!
För ett tag sedan skrev jag att jag saknade fredagskänslan - som egenföretagare med alldeles för mycket att göra flyter helg och vardag gärna ihop.
Men den här veckan har varit så intensiv och dessutom hade jag möte efter ena jobbet och skulle infinna mig på möte hos turistchefen L 14.30. Det var länge sedan jag längtade så efter fredagkvällen som idag.
Efter mötet hade jag stämt träff med mamma på stan. Vi köpte nya växter till huset - det ska fotograferas på måndag. Sedan följde jag med henne hem en stund. Hon är sååå duktig på att rensa ut och göra fint. Det kommer att bli jättebra! Hon har verkligen fattat grejen - jag som trodde att jag skulle få tjata hål i huvudet på henne!
Nu är vi hemma och ser fram emot fredagsmys med familjen. I helgen blir det 40-årsfest och så inredningsmässa i Göteborg. Så kul!
Förvandlingen är påbörjad
Mamma och pappa ska sälja huset. Och jag har fått det delikata uppdraget att försöka styla till det litegrann inför försäljningen. Mamma har sett Lulu Carter på TV och har höga förväntningar. Har till och med sagt till mäklaren att hon har en "egen Lulu". Det är lite nervöst. Jag vill att det ska bli bra men det är ju inte så lätt att gå hemma hos sina föräldrar och säga "Det måste bort", "Det kan ni inte ha kvar", "Bort med den duken", "Bort med alla torkade blommor", "Släng ut soffan...". Jag vill ju inte att de ska bli ledsna. Samtidigt är väl de tilltänkta köparna mer i min ålder och kanske närmare min smak än deras... Och även om de inte köper inredningen vet jag ju själv hur man påverkas av den.
Igår for jag runt i mitt hem och förråd och plockade ihop grejer och var och handlade lite. Så här blev hallen.
Före:
Efter:
Igår for jag runt i mitt hem och förråd och plockade ihop grejer och var och handlade lite. Så här blev hallen.
Före:
Efter:
Harry och hans hink med dinosaurier
Maken och lilla E åt lunch på stan idag. Det blev förstås favvostället Sibylla. Lilla E fick en sån där barnmeny med leksak. Han råkade få en påse med hårsnoddar och spännen och grejer i glittrigt rosa. Lilla E älskar rosa och tills för bara några veckor sedan var han också mycket intresserad av hårgrejer. Men inte längre. Så han vrålade "JAG VILL INTE HA TJEJGREJER". Varpå innehållet byttes ut mot något annat, nämligen ett fempack sliddriga ödlor i olika kulörta färger. Dessa är nu icke ödlor utan "läskigfarliga dindosaurier". Lilla E kallar sig numera Harry och har sina små odjur i en hink, precis som i favorit-TV-programmet "Harry och hans hink med dinosaurier". Eftermiddagen har ägnats åt dessa små varelser. De har fått namn minsann. De heter Fladdermusen, Grodan, Grodung, Rödbajs och Gulbajs. Och de pysslas om, de har fått spruta (doktorväskan var ute i trädgården en sväng), fika och Harry har läst saga för dem. Själv är jag utnämnd till Mormor. Jag undrade om jag inte blir farmor om lilla E är pappa. Men då fick jag en utskällning: "Jag är faktiskt inte pappa till dom för jag är deras Harry. Och du är deras mormor. Så är det. "
Vilken dag!
I morse var det smällkall vinter. Sen kom våren plötsligt. Jag åt en sen lunch på uteplatsen i solskenet - vilken tur att vi inte fått ändan ur vagnen och burit in trädgårdsmöblerna! Grillad macka och caffe latte i solgasset. Underbart!!!
Sedan kom man och barn hem. Dottern var ute och lekte i bara tröjan och såg alldeles ljuvlig ut, som vanligt.
Sedan kom man och barn hem. Dottern var ute och lekte i bara tröjan och såg alldeles ljuvlig ut, som vanligt.
Morgonstund har guld i mund...
Hemmakontoret öppnade 6.30 imorse. Fast då hade maken redan varit igång en timme. Vi sitter nu mittemot varann vid köksbordet och glor in i varsin bildskärm. Då och då säger en av oss något. En kvart senare säger den andre "Va?", varpå den förste ytterligare en kvart senare säger "Sa du nåt?".
Barnen sover som små grisar. Lilleman numera i pappas säng och pappa i gästrummet nere i källaren eftersom jag målade lister i tvättstugan igår kväll ch vi inte ville utsätta en treåring för de ångorna. (Men makens hjärnceller är vi inte så rädda om, hahaha)
Lilleman får vara hemma med pappa idag och planerar att återgå till dagis i morgon. Syrran, däremot, vill prompt åka till sin femårsgrupp på förmiddagen och får vara på dagis en stund. ("Det är nästan som skola förstår du, mamma")
Barnen sover som små grisar. Lilleman numera i pappas säng och pappa i gästrummet nere i källaren eftersom jag målade lister i tvättstugan igår kväll ch vi inte ville utsätta en treåring för de ångorna. (Men makens hjärnceller är vi inte så rädda om, hahaha)
Lilleman får vara hemma med pappa idag och planerar att återgå till dagis i morgon. Syrran, däremot, vill prompt åka till sin femårsgrupp på förmiddagen och får vara på dagis en stund. ("Det är nästan som skola förstår du, mamma")
Fint på trappan
Lilleman och jag har fixat trappan. Blommorna jag köpte häromdagen har fått flytta in i en kruka. Tyvärr hade blomsteraffären bara tre sorter att välja på, så jag fick ta dem. Men det blev inte så dumt! Nytt ljus i lyktan från balkongen blev det också.
Vad ska man med en nybyggd sandlåda till...
...när det finns rabatter?
Lillkillen är fortfarande hemma. Han är "huk i umpan" som han uttrycker det. Förkylningen har satt sig i magen så allt rinner rakt igenom den lilla kroppen. Precis ALLT. Vi har gjort åt ett paket blöjor och en halv tub Inotyol sen i onsdags. Han är som en liten babian i rumpan.
Annars är det inget fel på honom. Han är hur pigg och glad som helst. Möjligen lite blek men ofattbart kvick och aktiv för att inte fått behålla någon näring på nästan en vecka. Och det smittar sannolikt inte heller. Så egentligen hade han väl kunnat vara på dagis. Men vi ville inte utsätta de stackars fröknarna för hans gallskrik när man byter blöja och måste torka alla blåsorna - och sen har de väl annat att göra än att byta blöja tre gånger i timmen på samma unge.
Dottern ville dock absolut till dagis - mormor skulle nämligen provjobba i köket där idag och det ville flickebarnet inte missa för allt smör i Småland. Hemma blev jag och pojken. Solen sken och lillkillen utbrast: "Nu har solen kommit fram. Vad hääääärligt, mamma!"
Så det var bara att byta blöja igen och gå ut en sväng mellan omgångarna. Vi njöt i fulla drag. Jag höststökade och lilleman grävde upp en rabatt.
Lillkillen är fortfarande hemma. Han är "huk i umpan" som han uttrycker det. Förkylningen har satt sig i magen så allt rinner rakt igenom den lilla kroppen. Precis ALLT. Vi har gjort åt ett paket blöjor och en halv tub Inotyol sen i onsdags. Han är som en liten babian i rumpan.
Annars är det inget fel på honom. Han är hur pigg och glad som helst. Möjligen lite blek men ofattbart kvick och aktiv för att inte fått behålla någon näring på nästan en vecka. Och det smittar sannolikt inte heller. Så egentligen hade han väl kunnat vara på dagis. Men vi ville inte utsätta de stackars fröknarna för hans gallskrik när man byter blöja och måste torka alla blåsorna - och sen har de väl annat att göra än att byta blöja tre gånger i timmen på samma unge.
Dottern ville dock absolut till dagis - mormor skulle nämligen provjobba i köket där idag och det ville flickebarnet inte missa för allt smör i Småland. Hemma blev jag och pojken. Solen sken och lillkillen utbrast: "Nu har solen kommit fram. Vad hääääärligt, mamma!"
Så det var bara att byta blöja igen och gå ut en sväng mellan omgångarna. Vi njöt i fulla drag. Jag höststökade och lilleman grävde upp en rabatt.
Lite höstfint hemma
Eftersom lillemans rum ser ut att dröja (men nu har vi i alla fall ångat ner tapeterna, nu ska det bara torka och avfuktas och slipas igen och grundas och sedan målas två gånger - och så ska tak och fönster målas, och garderobsdörrar och lister och....) så tog jag mig friheten att piffa upp det lite på andra håll i huset. Fick en stund över på jobbet häromdagen och slutade vid lunch men skulle tillbaka på en grej på kvällen så jag använde eftermiddagen till att kompa ut och sticka till Ullared en sväng.
Det blev födelsedagspresenter och julklappar och vantar och mössor mest. Men också lite prylar till hemmet.
En kompis har stora blockljus i en "rad" på sitt köksbord och jag har alltid tyckt att det är så snyggt. Nu har jag trixat ihop en egen variant med överblivna stenar från "utearbetet", några höslöv och ett zinkfat. Och så tre stora röda ljus i mitt röda kök.
Jag blev så förtjust i dessa söta krukor som jag såg i en kundvagn på Gekås. Frågade tjejen var hon hittat dem och travade fram till hyllan och knep två exemplar. För 19:95 styck. Är jättenöjd med dem. Ännu gladare blev jag förstås när jag hittade precis likadana krukor, fast halva storleken, i en blomsteraffär här i stan för 99 kronor stycket. En ny lampskärm med fot blev det också i dotterns fönster.
Det blev födelsedagspresenter och julklappar och vantar och mössor mest. Men också lite prylar till hemmet.
En kompis har stora blockljus i en "rad" på sitt köksbord och jag har alltid tyckt att det är så snyggt. Nu har jag trixat ihop en egen variant med överblivna stenar från "utearbetet", några höslöv och ett zinkfat. Och så tre stora röda ljus i mitt röda kök.
Jag blev så förtjust i dessa söta krukor som jag såg i en kundvagn på Gekås. Frågade tjejen var hon hittat dem och travade fram till hyllan och knep två exemplar. För 19:95 styck. Är jättenöjd med dem. Ännu gladare blev jag förstås när jag hittade precis likadana krukor, fast halva storleken, i en blomsteraffär här i stan för 99 kronor stycket. En ny lampskärm med fot blev det också i dotterns fönster.
Ursäkta???
Familjen sitter och äter. Sonen, tre år, lägger av en ljudlig rap. Mamma försöker få honom att be om ursäkt.
Mamma: Men så gör man väl inte vid matbordet. Vad säger man då?
Pojke: .....???
Mamma: Ja, vad säger man? Ur...
Pojke: Ur....?
Mamma: Urs...
Pojke: Urs....?
Mamma: Ursä....
Pojke (sjunger): Ursä....ääre lille snickebo, här kommer jag igen.
Ridå!
Mamma: Men så gör man väl inte vid matbordet. Vad säger man då?
Pojke: .....???
Mamma: Ja, vad säger man? Ur...
Pojke: Ur....?
Mamma: Urs...
Pojke: Urs....?
Mamma: Ursä....
Pojke (sjunger): Ursä....ääre lille snickebo, här kommer jag igen.
Ridå!
Det går åt skogen med lilla E:s rum
Alltså, vi tyckte vi var så duktiga. Vi rev tapeter och slipade så noga. Det såg ut som ett lysande underarbete. Igår förmiddag rollade maken på grundfärgen på en vägg. 20 minuter senare hörde jag "Anna....kom lite". Då rasade det ner från väggarna. Tapeterna - de som var kvar - släppte helt enkelt. Det såg för "¤)(Y"%¤=-igt ut rent ut sagt. Bara för maken att slänga sig ner till färgaffären tio minuter före stängningsdags och låna en "ångmaskinmojäng". Sedan ägnades resten av helgen åt att ånga väggarna och dra bort skiten. Jag blir tokig. Det rummet kommer ALDRIG bli färdigt.
Synd att det tog slut...
Vi har haft en underbar kväll. Vi i kören och alla som kommit till den fullsatta kyrkan. Vi hade konsert med Aurum, dessa fantastiska proffsmusiker. Det var premiäruppförande för deras nyskrivna körsatser till "skivlåtarna" och det blev SÅÅÅ bra. När konserten var slut sa vi i kören till varann "Men, glömde vi inte nån låt, är det redan slut alltså?" Folk trängde sig fram till koret och kramade om oss i kören och musikerna. Tårarna hade strömmat ner för folks kinder under konserten. Vi ville inte gå hem, hade kunnat fortsätta hela natten. Trions skivor sålde slut flera gånger - som tur var hade de fler lådor att hämta in. Hoppas vi får göra en konsert till med dem.
Hemmadag med familjen
Jaha. Dagis är stängt. Sonen är sjuk. Jag jobbar hemma idag. Maken är föräldraledig. Men ändå superstressad eftersom han vabbade igår. Båda har alltså en massa jobb att göra. Och två barn att ta hand om. Och ett hem i förfall.
Sonens tapeter är i alla fall nerrivna. Nu ska det bara slipas också innan ommålningen kan börja. Typ till jul. Jag kom på den käcka idén att medan maken slipar kan jag ju måla om listerna som vi tagit ner och garderobsdörrarna. Då kom maken på att vi inte har någonstans att hålla på med det. Förrådet är nämligen iordninggjort med butiksinredning som vi ärvt efter en gammal butiksägare i Dalsland, dvs stora hyllor i hela förrådet (det är kul, man kan gå där och "handla" när man behöver hämta upp vinterskor eller julprylar) Och garaget är fullt av vårt hörnbadkar, sonens nya möbler, sonens gamla möbler samt halva brorsans bohag i väntan på att hans hus blir färdigt. Nån som har en ledig förrådslokal till övers???
Lillemans gamla Diktad-möbler ska säljas på Blocket. Funderar på att kränga av brorsans bohag också samtidigt... Så förvånad han skulle bli.
Sonens tapeter är i alla fall nerrivna. Nu ska det bara slipas också innan ommålningen kan börja. Typ till jul. Jag kom på den käcka idén att medan maken slipar kan jag ju måla om listerna som vi tagit ner och garderobsdörrarna. Då kom maken på att vi inte har någonstans att hålla på med det. Förrådet är nämligen iordninggjort med butiksinredning som vi ärvt efter en gammal butiksägare i Dalsland, dvs stora hyllor i hela förrådet (det är kul, man kan gå där och "handla" när man behöver hämta upp vinterskor eller julprylar) Och garaget är fullt av vårt hörnbadkar, sonens nya möbler, sonens gamla möbler samt halva brorsans bohag i väntan på att hans hus blir färdigt. Nån som har en ledig förrådslokal till övers???
Lillemans gamla Diktad-möbler ska säljas på Blocket. Funderar på att kränga av brorsans bohag också samtidigt... Så förvånad han skulle bli.
Jag blir glad av glada människor
Varför är somliga så sura? Det gör ju en enorm skillnad när folk är positiva och glada.
Jag håller på och ringer runt till en massa restauranger och ställer en rad frågor, det ingår i mitt jobb med inventeringen. Häromdagen var ett par av dem jag pratade med så tråkiga och korta. Inte otrevliga men allmänt ointresserade och kortfattade. Idag däremot, var tre av dem jag pratade med så anmärkningsvärt trevliga och käcka och glada och skojfriska att jag var glad resten av dagen. En pizzeriainnehavare var så galen att jag skrattade en halvtimme efter att jag lagt på luren. Vad tråkmånsar måste ha det tråkigt...
Jag håller på och ringer runt till en massa restauranger och ställer en rad frågor, det ingår i mitt jobb med inventeringen. Häromdagen var ett par av dem jag pratade med så tråkiga och korta. Inte otrevliga men allmänt ointresserade och kortfattade. Idag däremot, var tre av dem jag pratade med så anmärkningsvärt trevliga och käcka och glada och skojfriska att jag var glad resten av dagen. En pizzeriainnehavare var så galen att jag skrattade en halvtimme efter att jag lagt på luren. Vad tråkmånsar måste ha det tråkigt...
Det är härligt att riva tapeter
Min man säger att jag är manisk. Kanske det. Jag älskar i alla fall att riva tapeter. Jag har gått loss på sonens rum. Tyvärr är det nästan färdigt nu. Jag har inga naglar kvar och är allmänt öm i fingertopparna. Men det är något visst med att riva bort den gamla skiten i stora sjok! (Och dessutom få skymta den orange-brun-randiga 70-talstapeten under babytapeten)
Nu ska killens rum bli blått. Innan var det babyblått-ljusgulrandigt nedtill och små-igelkottar-och-kaniner-på-moln-mönstrat upptill. Nu blir det en blågrå färg som är lite svår att beskriva. Tjejen i färgaffären försökte övertyga oss om att det blir för mörkt och vågade bara skicka med oss färg till en omgång. "Så kan ni ju byta till en ljusare nyans inför andra målningen" sa hon. Jaja...vi får väl se. Mörkblå är den ju INTE. Och vad gör det med lite färg på väggarna i ETT rum när övriga huset (utom dotterns rum) går i vitt, sand och strå??? Dessutom ska det till vita möbler och diverse färgklickar i rött. Och lite grönt. Klart det ska vara färgglatt och kul i en treårings rum!
Nu ska killens rum bli blått. Innan var det babyblått-ljusgulrandigt nedtill och små-igelkottar-och-kaniner-på-moln-mönstrat upptill. Nu blir det en blågrå färg som är lite svår att beskriva. Tjejen i färgaffären försökte övertyga oss om att det blir för mörkt och vågade bara skicka med oss färg till en omgång. "Så kan ni ju byta till en ljusare nyans inför andra målningen" sa hon. Jaja...vi får väl se. Mörkblå är den ju INTE. Och vad gör det med lite färg på väggarna i ETT rum när övriga huset (utom dotterns rum) går i vitt, sand och strå??? Dessutom ska det till vita möbler och diverse färgklickar i rött. Och lite grönt. Klart det ska vara färgglatt och kul i en treårings rum!
Två gånger kyrkobesök
Klockan två i eftermiddags satt vi bänkade i min "jobbkyrka" där det var familjemässa och jag medverkade på ett litet hörn. Sen blev det snabbfika och sen ville ungarna prompt till nästa gudstjänt i hemförsamlingen för dagisbarnen skulle medverka där med sång. Sagt och gjort. Fem i fyra klev vi in genom dörren där. Ungarna sjöng och klämde i och spelade på hemgjorda små instrument. Sen var det tjo och tjim och spring mest hela tiden så det var väl ingen som hörde vad den stackars prästen sa. Men barnen var söta...
We love the pastamaskin
Igår gjorde vi pasta igen. Denna gång hemmagjord "ravioli". Jag körde degen genom kavlingen men struntade sedan i "spaghettidelen" och tog istället ut rundlar med ett kakmått. Sedan blandade vi gorgonzola och lite malda hasselnötter och lade på rundlarna innan vi vek dem och fogade ihop dem. Maken gjorde en ljummen pastasallad med stekt kyckling, skinka, ost och rucolasallad och så de nykokta pastakuddarna. Sååå gott det var alltså. Fler pastamaskiner åt folket!
Pastamaskinen är invigd!
Idag blev det middag på italienska. Vi invigde pastamaskinen som maken fick i födelsedagspresent. Det var urkul! Jag körde in degen och barnen vevade för brinnande livet. Maken ägnade sig mest åt att välja och öppna vinet. Sedan kokades pastan och serverades med en ljuvlig sås som maken snott ihop. Åh, vad gott.
Sonen har flyttat ut
Fast bara en trappa ner. Lilleman bor numera i lekrummet - sover som en liten gris i bäddsoffan.
Vi fick ändan ur vagnen idag och for ner till färgaffären och inhandlade väggfärg, listfärg och takfärg till lillens rum. Jag har tömt alla möbler och fotat dem (de ska säljas på Blocket, nån som vill köpa IKEA:s Diktad-serie?) I morgon ska de bäras ut och sen ska vi riva tapeter. Med barnen. Det blir kul!
Vi fick ändan ur vagnen idag och for ner till färgaffären och inhandlade väggfärg, listfärg och takfärg till lillens rum. Jag har tömt alla möbler och fotat dem (de ska säljas på Blocket, nån som vill köpa IKEA:s Diktad-serie?) I morgon ska de bäras ut och sen ska vi riva tapeter. Med barnen. Det blir kul!
Många frestelser i staden...
...eller i huset, rättare sagt. Jag jobbar hemma idag. Har massor att göra med cykelprojektet.
Men jag är nog egentligen inte typen som ska jobba hemma. Jag borde hyra ett kontor nånstans, långt hemifrån. Nu sitter jag hemma. Och lyssnar på följande:
Från scraprummet skriker mina sen länge beställda bilder: "Kom hiiiit, scrappa med ooooossss, gör något fiiiiiint av oss!".
I tvättstugan ligger tvätt i tumlaren. I synnerhet sockorna skriker "Para ihop oss två och två. Vi vill komma upp till strumplådorna".
På diskbänken står koppar och glas. Diskmaskinen skriker: "Plocka ur mig! Gör mig tom och fyll mig på nytt!"
"Nymålade" stämplingar ligger i en prydlig hög (ja, faktiskt, annars är det inte mycket som är prydligt här) och ropar: "Gör kort av oss! Vi vill bli fint dekorerade med blommor och glitter och bokstäver".
På pianot ligger nya noter som jag fått av B på jobbet (vi ska snart framträda, när ska vi hinna öva?). Noterna ropar: "Vi är så fina, spela och sjung oss, lyssna på oss!"
Det är inte lätt det här, alltså.
Men jag är nog egentligen inte typen som ska jobba hemma. Jag borde hyra ett kontor nånstans, långt hemifrån. Nu sitter jag hemma. Och lyssnar på följande:
Från scraprummet skriker mina sen länge beställda bilder: "Kom hiiiit, scrappa med ooooossss, gör något fiiiiiint av oss!".
I tvättstugan ligger tvätt i tumlaren. I synnerhet sockorna skriker "Para ihop oss två och två. Vi vill komma upp till strumplådorna".
På diskbänken står koppar och glas. Diskmaskinen skriker: "Plocka ur mig! Gör mig tom och fyll mig på nytt!"
"Nymålade" stämplingar ligger i en prydlig hög (ja, faktiskt, annars är det inte mycket som är prydligt här) och ropar: "Gör kort av oss! Vi vill bli fint dekorerade med blommor och glitter och bokstäver".
På pianot ligger nya noter som jag fått av B på jobbet (vi ska snart framträda, när ska vi hinna öva?). Noterna ropar: "Vi är så fina, spela och sjung oss, lyssna på oss!"
Det är inte lätt det här, alltså.
Att-göra-lista
Detta ska vara gjort före Grey´s Anatomy kl 21 ikväll:
- Tvätten ska vikas
- Hallen ska rensas
- Köket ska städas
- Dotterns hår ska tvättas
- Inköpslista till Ikea ska skrivas
Det borde väl inte vara orimligt. Eller??
- Tvätten ska vikas
- Hallen ska rensas
- Köket ska städas
- Dotterns hår ska tvättas
- Inköpslista till Ikea ska skrivas
Det borde väl inte vara orimligt. Eller??
Drömmar om framtiden
Alltså...jag vill sluta jobba med "vanligt" jobb vid typ 50.
I morse satt maken och jag och drack kaffe och läste tidningen i lugn och ro. Vi läste om ett par i övre medelåldern som sålt huset, magasinerat möblerna och börjat jobba som au pairer hos några gamla tanter i Sydfrankrike. Så coolt!
Vi bestämde på studs att så ska vi också göra. När minstingen har tagit studenten är maken 55 och jag 50. Ungarna behöver oss inte så mycket - i själva verket lär vi väl inte se röken av dem för då kommer ju DOM att försvinna utomlands eller till olika högskolor. Och det dröjer förmodligen (förhoppningsvis) innan barnbarnen kommer och pockar på uppmärksamhet.
Då ska vi jobba på sydfranska pensionat, på italienska vingårdar och på indiska barnhem. Det kan vi säkert ägna tio år åt på lite olika håll i världen. Och SEN kan vi ta hand om barnbarnen, skaffa en liten lägenhet och pyssla i en kolonilott.
I morse satt maken och jag och drack kaffe och läste tidningen i lugn och ro. Vi läste om ett par i övre medelåldern som sålt huset, magasinerat möblerna och börjat jobba som au pairer hos några gamla tanter i Sydfrankrike. Så coolt!
Vi bestämde på studs att så ska vi också göra. När minstingen har tagit studenten är maken 55 och jag 50. Ungarna behöver oss inte så mycket - i själva verket lär vi väl inte se röken av dem för då kommer ju DOM att försvinna utomlands eller till olika högskolor. Och det dröjer förmodligen (förhoppningsvis) innan barnbarnen kommer och pockar på uppmärksamhet.
Då ska vi jobba på sydfranska pensionat, på italienska vingårdar och på indiska barnhem. Det kan vi säkert ägna tio år åt på lite olika håll i världen. Och SEN kan vi ta hand om barnbarnen, skaffa en liten lägenhet och pyssla i en kolonilott.
Dagens tre bästa
Inte så svårt idag heller:
1. Sånggudstjänst med Gullan och Dan Bornemark. En och en halv timme försvann i ett nafs. Så härligt! Dottern var med och sjöng. Sen fortsatte hon i bilen och drog hela repertoaren en gång till.
2. Pyssel med dottern. Vi stämplade och målade så vi kan göra nya kort. Under tystnad och koncentration satt vi sida vid sida och målade i ett par timmar. Då och då kläckte dottern ur sig något underfundigt.
3. Middagen. Maken lagade jättegod kyckling med nån mexi-inspirerad grönsaksröra. Alla tyckte det var jättegott. Det blev en härlig söndagmiddag tillsammans. Barnen var på topphumör och vi skrattade oss igenom hela måltiden.
1. Sånggudstjänst med Gullan och Dan Bornemark. En och en halv timme försvann i ett nafs. Så härligt! Dottern var med och sjöng. Sen fortsatte hon i bilen och drog hela repertoaren en gång till.
2. Pyssel med dottern. Vi stämplade och målade så vi kan göra nya kort. Under tystnad och koncentration satt vi sida vid sida och målade i ett par timmar. Då och då kläckte dottern ur sig något underfundigt.
3. Middagen. Maken lagade jättegod kyckling med nån mexi-inspirerad grönsaksröra. Alla tyckte det var jättegott. Det blev en härlig söndagmiddag tillsammans. Barnen var på topphumör och vi skrattade oss igenom hela måltiden.
Vad skulle jag på Facebook och göra??
Jag skulle bara gå in och kolla vad det var som alla människor höll på med. Bara kolla runt lite och sen gå ut igen. VARFÖR GJORDE JAG DET??? Nu är jag helt addicted. Skickar meddelanden till höger och vänster och springer till datorn i tid och otid för att kolla inboxen som värsta fjortisen. Och jag misstänker att det blir värre och värre - jag har inte fattat en tiondel av alla finesser än.
Barnen springer osnutna, högarna av tvätt växer åter (jojo, mamma, kommer du hit snart igen?), sängarna är obäddade och disken står på köksbänken. Facebook = årets misstag.
Barnen springer osnutna, högarna av tvätt växer åter (jojo, mamma, kommer du hit snart igen?), sängarna är obäddade och disken står på köksbänken. Facebook = årets misstag.
Tre bästa
Lördagens tre bästa var inte lätt. Det var så mycket att välja på!!!
1. Stenläggningen är äntligen färdig. Så när som på några smådetaljer och att växter ska planteras, men det tar vi i vår. Makadamhögen på garageinfarten: borta. Stenhögarna på gräsmattan: borta. Hinkarna i hallen: borta. Dräneringsslangarna på uteplatsen: borta. Allt är på plats. Det blev jättefint! Och med växter och belysning kommer det att bli urbra.
2. Min klädkammare. Den gick inte att komma in i. Men nu är allt sorterat eller kastat. Golvet är fritt från bråte och allt ligger prydligt på hyllorna. Yes!
3. Utefikat. Det var nog årets sista fika på uteplatsen i bara tröja och stekande sol. Vi njöt av barnens hembakade muffins och nonstop-cookies. Åh, vad härligt.
1. Stenläggningen är äntligen färdig. Så när som på några smådetaljer och att växter ska planteras, men det tar vi i vår. Makadamhögen på garageinfarten: borta. Stenhögarna på gräsmattan: borta. Hinkarna i hallen: borta. Dräneringsslangarna på uteplatsen: borta. Allt är på plats. Det blev jättefint! Och med växter och belysning kommer det att bli urbra.
2. Min klädkammare. Den gick inte att komma in i. Men nu är allt sorterat eller kastat. Golvet är fritt från bråte och allt ligger prydligt på hyllorna. Yes!
3. Utefikat. Det var nog årets sista fika på uteplatsen i bara tröja och stekande sol. Vi njöt av barnens hembakade muffins och nonstop-cookies. Åh, vad härligt.
Pippi och Emil på stan
Idag var det marknad. Barnen skulle vara utklädda till Astrid Lindgren-figurer. De förvandlade sig snabbt till Pippi och Emil. Väl på stan sprang de hinderbana, fiskade fiskdamm och gjorde godisträd. Farmor och jag var alldeles slut när vi kom hem. Och då fikade vi ute på soliga uteplatsen, lagade lunch och åkte och spelade bowling. Dagen avslutades på grekisk restaurang. Undra på att både ungarna och vi vuxna somnade gott på kvällen.
Nu minns jag varför jag är trött
Vi var på en liten träff om Kenyaresan igår, mamsen och jag. Sen kom vi hem, helt upprymda. Slog oss ner i soffan med ett glas rött och försökte rensa hjärnan från all information och alla tankar som snurrade. Sen sov vi inte en blund, någon av oss på hela natten.
På träffen hann vi avhandla allt från malariaprofylax och växelkurser till aidsstatistik och vad en tandborste kostar i Kenya. Typ flera dagslöner för en låginkomsttagare.
Det jobbas med flera bra projekt dit vi ska, främst inom skolan och främst för barn som förlorat sina föräldrar (naturligtvis oftast i aids). En sak är säker: det kommer att behövas pengar. I mängder. Jag får samla in. Mamma sa att hon nog får baka frallor och ställa sig på torget på lördagarna. Själv får jag väl tigga...
Jag återkommer om projekten lite senare men tills vidare kan ju alla som känner mig skänka en slant. Det första jag ska göra är i alla fall att åka till Ullared och storhandla tandborstar. Det blir delprojekt 1 för min egen privata del. Bidrag mottages.
På träffen hann vi avhandla allt från malariaprofylax och växelkurser till aidsstatistik och vad en tandborste kostar i Kenya. Typ flera dagslöner för en låginkomsttagare.
Det jobbas med flera bra projekt dit vi ska, främst inom skolan och främst för barn som förlorat sina föräldrar (naturligtvis oftast i aids). En sak är säker: det kommer att behövas pengar. I mängder. Jag får samla in. Mamma sa att hon nog får baka frallor och ställa sig på torget på lördagarna. Själv får jag väl tigga...
Jag återkommer om projekten lite senare men tills vidare kan ju alla som känner mig skänka en slant. Det första jag ska göra är i alla fall att åka till Ullared och storhandla tandborstar. Det blir delprojekt 1 för min egen privata del. Bidrag mottages.
Världens sämsta bloggare
Det går trögt med bloggandet. Jag är skittrött. Elvatimmarsdag på jobbet och sen en massa annat meck med allt möjligt. Kalendern kom bort i morse, fick klara mig utan den på jobbet. Sen höll jag på att få panik innan jag slutligen hittade den i bagaget på bilen.
I morgon är det redan fredag igen. Då kommer svärisarna. Vi ska fira makens födelsedag lite sent.
Har en massa bilder från gårdagens matlagningsskola. Då vankades tacotårta och äppeldessert. Sen sov kusinerna över. Men jag orkar inte lägga in bilderna så det får väl bli en annan gång.
I morgon är det redan fredag igen. Då kommer svärisarna. Vi ska fira makens födelsedag lite sent.
Har en massa bilder från gårdagens matlagningsskola. Då vankades tacotårta och äppeldessert. Sen sov kusinerna över. Men jag orkar inte lägga in bilderna så det får väl bli en annan gång.
Brorsan har fått hugg!
Kolla här! Brorsan som är i Kroatien har äntligen dragit upp en egen blåfenade tonfisk. Den största hittills i båten - ca 40 kg! (Fast hans personliga rekord från 2005 ligger på 86 kg) Skaplig firre va! Och så fick han några fina stora albacore också (bilden nedanför). Vi andra i familjen gratulerar storfiskaren och hoppas få smaka...
Matlagnings- och bakskola, lektion 1
Jag har öppnat kursgård för små kockar. Idag anlände de första eleverna: mina två telningar och så kusinerna. Lilla E tröttnade lyckligtvis ganska snart och gick och kollade på en film istället. Vilket innebar endast sex små händer i köket. Första lektionen innebar godiskakor med nonstop, vaniljmuffins med vit choklad och strössel och så kasslergryta med ris och melonsallad. Tjejerna var jätteduktiga - i synnerhet stora E som är en klippa i köket. Hon fixade till och med stora farliga kockkniven med bravur. 
Om åska
Diskussion mellan två barn, flicka, snart 5, pojke, drygt 3.
Flickan: Undrar varför Gud målar molnen svarta när det blir dåligt väder.
Pojken: Det är inte Gud. Det är en som heter Åskar.
Flickan: Undrar varför Gud målar molnen svarta när det blir dåligt väder.
Pojken: Det är inte Gud. Det är en som heter Åskar.
Tre bästa
Även om det är höst och pissregn och mörkt och surt dagarna i ända så kan man ju ändå kosta på sig tre bra saker:
1. Klädinköp. Jag har bara sommarkläder i garderoben. Lämpligt i köld och ösregn. Not! Så jag snabbrajdade på stan idag. Tre tunikor (varav en stickad) och ett par brallor på 20 minuter. Bra gjort. Jag är så nöjd.
2. Lunch med mamma. Fick lust att äta lunch ute idag - det var väl ett halvår sen sist eller nåt. Så jag ringde mamma som är ensam hemma och dessutom var på besök på sitt gamla jobb: skolan. Hon tyckte det var ett utmärkt förslag.
3. Sagostund med älsklingstrollen. Finns det något mysigare än att ha ett mjukt och gosigt barn på varje arm och små tindrande ögon och lystrande öron som uppmärksamt suger i sig varenda ord och bild i sagoböckerna?
1. Klädinköp. Jag har bara sommarkläder i garderoben. Lämpligt i köld och ösregn. Not! Så jag snabbrajdade på stan idag. Tre tunikor (varav en stickad) och ett par brallor på 20 minuter. Bra gjort. Jag är så nöjd.
2. Lunch med mamma. Fick lust att äta lunch ute idag - det var väl ett halvår sen sist eller nåt. Så jag ringde mamma som är ensam hemma och dessutom var på besök på sitt gamla jobb: skolan. Hon tyckte det var ett utmärkt förslag.
3. Sagostund med älsklingstrollen. Finns det något mysigare än att ha ett mjukt och gosigt barn på varje arm och små tindrande ögon och lystrande öron som uppmärksamt suger i sig varenda ord och bild i sagoböckerna?
Smaskig snabbmiddag
Vi var lata ikväll. Maken hade köpt soppa på burk. Men tjolahoppsan vad god den blev när vi piffade upp den lite. Grunden var en burk Findus Fisksoppa. Vi fräste laxtärningar och räkor i lite smör med pressad vitlök och tillsatte det i soppan. Till det åt vi vitlöksbröd. Jättegott och jättesnabbt!
...och lite scrappande...
Och när jag ändå var igång gjorde jag färdigt två LO:s som blivit liggande i en månad eller nåt. Snett och vint blev det men jag kunde inte fota rakt eftersom batterierna i den vridbara blixten var slut. Och inbyggd blixt funkar ju sådär rakt uppifrån...
Äntligen lite kreativitet
Jag skärpte till mig bland cykelinventeringar och stökiga garderober (Tvätten är i alla fall tvättad och vikt - tack lilla mamma som tvättade och vek nio maskiner i helgen medan vi förlustade oss i Köpenhamn) och satte mig att skapa. Det bidde fyra nya kort! Minsann! (Bilderna är klickbara!)
