Dottern fyllde år igår och vi bjöd till Astrid Lindgren-kalas. Det har hon pratat om sedan vi besökte Astrid Lindgrens värld i somras. Först försökte vi avstyra det men insåg under hösten att det är ganska smart att ha ett litet tema ändå - man måste ju ändå hitta på något med ungarna och det är lättare att hitta på något kul om man har något att hänga upp det på. Så inbjudan gick ut. Och klockan tio kom gästerna. Vi fick ihop två Madicken, en Lisabet, tre Emil, en Karlsson på taket, två Pippi, två icke utklädda pojkar som vi sa var "Lillebror" och så en hjälpreda i form av kusin E som var lite för stor för kalaset men ändå gärna ville vara med på ett hörn.

Dottern fick en massa fina paket - gladast blev hon för en alldeles riktig klocka med hjärtan på (nu informerar hon var femte minut om vad klockan är). Efter paketöppning samlade maken ihop alla tolv barnen i lekrummet. Sen skickade han upp dem i grupper om fyra till mig i köket där det bakades pepparkakor på golvet - såklart! Under tiden läste maken Astrid-sagor för resten. När alla hade bakat delade maken ut guldpengar (chokladpengar med guldpapper) och så fick alla barnen tåga upp till mig och ställa sig i kö vid sockerdricksträdet (jojo, vi hade ett sånt i köket. Det hade på något underligt sätt vuxit upp under natten). När alla handlat dricka tog de plats vid bordet. Muffins, kex, pepparkakor och Emil-tårta smakade bra i de små magarna. Sen slog vi oss ner på golvet och sjöng Astrid-sånger. Ungarna var jätteduktiga och kunde vers efter vers. Slutligen blev det skattjakt! När vi väl hittade skattkistan innehöll den påsar till alla barn med hälsning från Pippi och Karlsson. I påsen fanns clementin, kuckelimuckmedicin (tablettask som fått nytt omslag), en näve guldgodispengar och så en liten present från Pippi. Vid det laget var klockan tolv och barnen blev hämtade.