Så var det dags för den underbara skolavslutningen igen. Jag är ju sällsynt blödig och tycker att skolavslutningar är något av det mest gripande som finns. Således började jag böla redan när alla skolbarnen tågade in till en folkmelodi framförd av skolans duktiga violinister som gick först i ledet. En av dem var vår egen Majsan.



Sedan sjöng alla barnen så fint, så fint. Vi fick höra Idas sommarkväll, En kväll i juni, Mitt sommarlov, Hurra hurra för juni och en massa andra fina visor. Och så sjöng vi förstås Den blomstertid nu kommer. Majsan och Lilleman stod med i kören.



Rektorn höll ett jättefint tal där hon pratade om växthusprojektet man jobbat med och jämförde barnen med frön och plantor och alla lärarna med trädgårdsmästare. Sexorna fick traditionsenligt vita blommor (som symboliserar fred) och fina presenter. Och sedan var det dags för det sedvanliga tårtkalaset. Så här såg vårt bidrag till tårtbuffén ut det här året.