Så här års är valberedningarna på hugget må jag säga. De ligger i ide hela året men i februari vaknar de till och jagar livet ur folk. Hit har det ringt två på tre dagar och försökt övertala mig för diverse styrelseuppdrag, varav ett som ordförande. Att jag redan sitter i tre styrelser, varav en som ordförande, jobbar 75 procent på jobbet och halvtid i egen firma, läser heltid på universitetet och har två ganska små barn, det bryr dom sig liksom inte om utan försöker ÄNDÅ att övertala! Konstigt är det. Och så finns det en massa människor som går hemma och drar och gör ingenting! Kan inte dom sitta i styrelser istället? Dom behöver väl åtminstone inte ringa och tjata på mig som får så dåligt samvete och blir helt gråtfärdig när valberedningsmänniskan säger "Men du kan väl ställa upp, vi har ingen annan att fråga". Jaja, jag lyckades i alla fall säga nej till ordförandeuppdraget. Halleluja.