Så var det premiär i stugan då. Ja, inte i vår egen (så när som en snabb tur för vädring av dynor och madrasser och lite allmän koll) utan i föräldrarnas. Där samlades vi nästan allihop, först mamma, pappa, min familj och brorsans töser. Sedan kom hans sambo ner i går. Det var bara brodern själv som saknades.

En tur till Varberg stod på programmet i fredags, bland annat till en scrapaffär! På hemvägen blev det fika i kollegan Å:s nya superfina stuga i Träslövsläge. Och i lördags åkte vi till Varberg igen för lite jippo i stan. Det skulle vara MC-kortege klockan 11. Vi stod på plats tio i. Och väntade. Och väntade. Och väntade. Och tröttnade (efter 40 minuter). Och gick därifrån. Och fick ballonger till barnen. Och köade en liten stund till en studsmatta men kön var flera timmar lång. Så vi gick tillbaka till kortegeplatsen. Och väntade en stund till. Och till slut kom dom, till sonens stora förtjusning. Han satt på mina axlar och stirrade med vidöppen mun. Jag roade mig med att räkna motorcyklarna, i brist på bättre sysselsättning. 402 stycken var det. Rätt häftigt faktiskt!

Idag var det hemfärd. Dottern är sjuk så jag måste vabba i morgon. Vilket innebär att jag fick stressa till jobbet idag. Fast jag skulle ändå dit om än tre timmar senare. Först mässa och sedan fest i Prästgården! Grekisk buffe, hur gott som helst, pärontårta till efterrätt och trevligt umgänge. Fast jag skippade desserten och gick tillbaka till kontoret för att fortsätta jobba.