Idag blev det besök i simhallen efter skola och dagis. Dottern lärde sig simma i somras och lägger iväg 7-8 meter utan problem. Hon var väldigt sugen på att ta ett simmärke och eftersom vi inte ens brytt oss om att ta Baddaren tidigare så ville hon veta vad som krävdes för detta. "Inte vet jag, det får man väl fråga nån som jobbar här" sa jag. Vips hade hon skevat iväg till två anställda tjejer och lika kvickt kom hon tillbaka med en av dem. Det krävdes egentligen fem "kaffekokningar", fem doppa-huvudet och så skulle hon glida iväg på en frigolitdyna. Men eftersom hon först hoppade från kanten ner i vattnet, sedan dök och simmade under vattnet medan hon bubblade och efter det tog spjärn mot kanten för att komma så långt som möjligt på dynan (och sedan fortsatte en bit till med hjälp av bentag) så behövdes det inga fem. "Hon är som en fisk" konstaterade simläraren och så fick tösen gå och inhandla ett märke. Nu tränar hon hårt för Silvergrodan som kräver 10 meter simning, hopp från kanten och dyka efter ett föremål på botten.