Sonen är normal

Ja, i alla fall enligt BVC:s kurvor och måttstockar. Vi var på fyraårsbesiktning idag. Lilleman gick in för det hela. Först mättes han till 108 cm och vägdes till 15,6 kilo. BMI var normalt, fick vi veta, och siffrorna skulle skickas in nånstans, till Socialstyrelsen eller vad det var (undrar hur folk klarade sig innan Socialstyrelsen fanns...)

Sedan lekte han och Syster K skola. Det är mycket man inte vet om sina barn. Häromdagen berättade en väninna att hon hittade teckningar med skrivna ord och namn i sin sons rum och sa att hon knappt fattat att han lärt sig skriva. Tyckte jag lät jättekonstigt. Ända tills jag väl satt där på BVC och sonen skulle peka på rätt bokstav på en bricka medan Syster K pekade på ljustavlan. "Vad är det för bokstav?" sa hon. "Det är O" sa lilleman. "Ja, och det här då?". "Det är T" fortsatte sonen. Syster K tittade på mig och sa "Kan han bokstäverna?" Och jag skruvade på mig och sa "Jaha, tydligen..." Undrar när han lärde sig det?

Sedan fick han rita en gubbe. Det blev en märklig historia med stora fötter och långa tår. På huvudet ritades två ringar ovanpå varandra. "Det är ett öga" sa lilleman om den övre. "Och här har vi ett öga till?" sa Syster K om ringen under. "Nä, det är ju näsan. Det är ett monster. Och monster har faktiskt bara ett öga." Sa Lilleman bestämt. Och ritade sedan sig själv bredvid monstret.

Och sedan skulle det pratas färger och gås balansgång och pratas om bilder i en liten bok och, ja, allt det vanliga. Sedan fick han OK-stämpel i pannan och sen åkte vi hem.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0