Minnet är bra men kort

Nog för att jag kan vara bra förvirrad ibland. Men det är ändå maken som står för dagens demens hemma hos oss. Jag hade fått tid hos massören eftersom mina axlar var helt paj och superstela och den enda tiden som fanns var idag klockan fem. Det krockade i och för sig med dotterns fiollektion men eftersom det var grupplektion idag så kunde ju lika gärna maken gå dit. Sagt och gjort, han skrev in det i kalendern så sent som igår kväll och vi pratade om det i telefon i förmiddags. Han slutade tidigare för att kunna lösa detta och jag sa hejdå till familjen och åkte till massören tio i fem. En halvtimme senare skulle de infinna sig på musikskolan. När jag sedan kom hem och vi åt middag frågade jag hur det gått på fiolen. Då har karln GLÖMT att åka dit!!! Jag säger då det. På onsdag är det vanlig lektion. Då är det jag som får sitta där och skämmas...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0