...när det finns rabatter?

Lillkillen är fortfarande hemma. Han är "huk i umpan" som han uttrycker det. Förkylningen har satt sig i magen så allt rinner rakt igenom den lilla kroppen. Precis ALLT. Vi har gjort åt ett paket blöjor och en halv tub Inotyol sen i onsdags. Han är som en liten babian i rumpan.

Annars är det inget fel på honom. Han är hur pigg och glad som helst. Möjligen lite blek men ofattbart kvick och aktiv för att inte fått behålla någon näring på nästan en vecka. Och det smittar sannolikt inte heller. Så egentligen hade han väl kunnat vara på dagis. Men vi ville inte utsätta de stackars fröknarna för hans gallskrik när man byter blöja och måste torka alla blåsorna - och sen har de väl annat att göra än att byta blöja tre gånger i timmen på samma unge.

Dottern ville dock absolut till dagis - mormor skulle nämligen provjobba i köket där idag och det ville flickebarnet inte missa för allt smör i Småland. Hemma blev jag och pojken. Solen sken och lillkillen utbrast: "Nu har solen kommit fram. Vad hääääärligt, mamma!"

Så det var bara att byta blöja igen och gå ut en sväng mellan omgångarna. Vi njöt i fulla drag. Jag höststökade och lilleman grävde upp en rabatt.