Ett minne...

Det är inte jätteinspirerande att ha möte halv tre en fredag, som jag hade idag. Jag brukar inte boka in möten då men eftersom mötet blev inställt i måndags på grund av sjuk son, så fick det bli så.

Det fick mig att tänka på en händelse för 5,5 år sedan. Kollegan L hade bokat in mig på ett möte i Borås klockan tre en fredagseftermiddag. Jag var trött och kände mig helt oengagerad efter lunch den dagen och var SÅÅÅ nära  att ställa in alltsammans. Men hur det nu var så insåg jag att det skulle bli svårt att få ihop oss tre, som skulle träffas,  vid ett annat tillfälle (det gällde ett projekt som vi alla tre var inblandade i och som skulle äga rum ett par veckor senare) så jag bet ihop. L hämtade upp mig, glad i hågen, på jobbet halv tre. Hon pratade piggt på hela vägen till Borås och jag kunde inte begripa hur människan kunde vara så uppåt en fredagseftermiddag - jag som bara ville hem.

Väl framme blev vi hälsade välkomna av Y som vi stämt möte med. Jag skulle bara gå på toa och Y sa "Vi ska vara i konferensrummet där borta, vi går dit så länge". När jag några minuter senare klev in i konferensrummet blixtrade kamerablixtar, bekanta ansikten syntes (som inte alls hade där att göra) och jag såg champagneflaskor och chokladdoppade jordgubbar på bordet. Jag såg ut som en fånig idiot när Y sa "Ha det så trevligt!" och gick därifrån. Först då begrep jag så sakteliga att det inte alls var fråga om något möte utan att jag blivit iväglurad till min egen möhippa. Som efter champagne och jordgubbar slutade på grekisk restaurang via cd-inspelning, popstjärnesminkning, ostbricka och ombyte och en väldig massa fnitter och flams. Det är det roligaste fredagsmöte jag har haft nån gång!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0